MÖNSTERÅS — Naturskyddsföreningen i Kalmar län och Mönsterås varnar för utvecklingen i kommunens skogar. I ett pressmeddelande drivs tesen att beslut som pekat på rekreation, friluftsliv och biologisk mångfald inte har följts när avverkningar planeras och genomförts.
Organisationen menar att större arealer kunnat bevaras
I sitt meddelande skriver föreningen att 300 hektar gammelskog "hade kunnat stå" på kommunal mark om utvecklingen sett annorlunda ut. I dag återstår enligt Naturskyddsföreningen bara 50 hektar som är minst 120 år gamla — och av detta ska hälften avverkas, uppges i pressmeddelandet.
"Kommunskogen kalhöggs i strid med fullmäktiges egna beslut"
Organisationen pekar också på ändrade markinnehav och intensivt brukande av de delar som finns kvar. Enligt Stranda Naturskyddsförenings ordförande Lars Engström har Södra agerat hårt i området, trots att större delen sedan början av 1990‑talet klassats som rekreationsskog där friluftsliv och biologisk mångfald ska prioriteras.
Engström betonar att utvecklingen syns i landskapet och i människors möjligheter att vistas i skogen:
"Dagens friluftsområde präglas istället av kalhyggen och ungskogar, där det är ont om svamp och bär och svårt att ströva och orientera." — Lars Engström
Historiska jämförelser ger perspektiv
I pressmeddelandet ges en historisk återblick. För fyrtio år sedan uppges kommunskogen väster om Blomstermåla ha omfattat omkring 1 000 hektar. På 1960‑talet infördes kalhuggning i större skala, men så sent som 1988 fanns nästan 450 hektar skog äldre än 60 år kvar. Enligt föreningen återstår i dag cirka 150 hektar som är äldre än 60 år.
| Period | Skogsareal äldre än 60 år |
|---|---|
| 1988 | ~450 hektar |
| Nu | ~150 hektar |
| Gammelskog 120+ år | 50 hektar (hälften planeras avverkas) |
Kritik mot att planer och miljömål inte följts
Naturskyddsföreningen riktar också kritik mot att tre kommunala översiktsplaner från 1991 och framåt inte har respekterats av dem som förvaltar kommunskogen. Föreningen menar att ambitionen att prioritera rekreation och biologisk mångfald i praktiken har fått stå tillbaka för konventionellt skogsbruk med kalhyggen, markberedning och planteringar.
Vidare anförs att Mönsterås egna miljömål — som ska värna gammelskogar och skydda värdefull natur — fått liten tyngd i förvaltningen av den kommunala skogen.
Vad betyder det för de som vistas i skogen?
Konsekvenserna som beskrivs är både natur‑ och människorelaterade: färre äldre träd och mindre sammanhängande skog påverkar biologisk mångfald, medan kalhyggen och ungskogar förändrar möjligheterna till rekreation, svamp‑ och bärplockning samt orientering.
- Färre äldre träd betyder mindre habitat för växter och djur.
- Kalhyggen och plantager minskar möjligheten till tysta strövområden.
- Lokala friluftsaktiviteter påverkas när marken inte längre erbjuder varierad terräng och skogskaraktär.
Föreningen efterlyser nu tydligare koppling mellan politiska beslut och praktiskt förvaltande, samt att miljömålen och översiktsplanerna får större genomslag i skogsbruksbesluten.
Kommunens besked i frågan saknas i det material som följer pressmeddelandet. Hur Mönsterås kommun och de aktörer som sköter avverkningar avser att hantera kritiken återstår att se. Debatten om hur kommunal mark ska brukas — och vem som bestämmer över den — väntas bli aktuell framöver.
Rapporten från Naturskyddsföreningen är en påminnelse om att beslut på pappret måste följas upp i praktiken för att värna både rekreation och biologisk mångfald i länets skogar.
