Kalmar län lade 2025 enligt tillgängliga nyckeltal i snitt 2 359 kronor per invånare på den allmänna kollektivtrafiken. Det framgår av en genomgång av statistik från Kolada som räknat på Region Kalmar läns nettokostnad för verksamheten.
Hur beräkningen ser ut
I brevet som ligger till grund för redovisningen påpekas att nettokostnaden visar den del av kostnaderna som återstår efter att biljettintäkter, periodkortsförsäljning, reklamintäkter och riktade statsbidrag räknats bort. Den resterande kostnaden täcks i huvudsak av regionskatt, generella statsbidrag och det kommunalekonomiska utjämningssystemet.
"Jag har gått igenom den allmänna kollektivtrafikens kostnader."
Regionens folkmängd vid årsskiftet 2025 uppgick enligt brevet till 245 477 invånare. Multipliceras nettokostnaden per invånare med antalet invånare får man en total nettokostnad som i brevet anges till omkring 579 miljoner kronor.
Resande och kostnad per resa
Koladas statistik visar också att det genomfördes i genomsnitt 39,6 kollektivtrafikresor per invånare i Kalmar län under 2025. Det motsvarar totalt omkring 9,7 miljoner resor under året. Delar man den skattfinansierade nettokostnaden med det registrerade antalet resor blir resultatet ungefär 60 kronor per resa.
Det är viktigt att förstå att detta är ett genomsnitt; det innebär inte att varje enskild resa subventionerats med exakt 60 kronor. Siffran visar snarare relationen mellan summan av skattefinansierade kostnader och det totala antalet resor.
| Nyckeltal | Värde |
|---|---|
| Nettokostnad per invånare (2025) | 2 359 kr |
| Folkmängd (utgången av 2025) | 245 477 |
| Total nettokostnad (cirka) | 579 Mkr |
| Resor per invånare (2025) | 39,6 |
| Total antal resor (cirka) | 9,7 miljoner |
| Skattefinansierad kostnad per resa (genomsnitt) | 60 kr |
Vad används pengarna till?
Brevet pekar på att de offentliga medlen går till mer än bara drivmedel och fordon. Pengarna finansierar bland annat löner och andra personalkostnader, fordon, lokaler, reparationer, service och annan drift som krävs för att trafiken ska fungera.
Vem betalar och vem får nytta?
Finansieringen sker ytterst via skatteintäkter. I praktiken innebär det att alla invånare i länet – även de som sällan eller aldrig använder bussen eller tåget – bidrar till kollektivtrafikens nettokostnader. Brevet framhåller att skatteintäkter inte är öronmärkta; en viss krona kan inte pekas ut som avsedd endast för kollektivtrafiken.
Samtidigt återstår frågor om rättvisa och effektivitet: hur ska resurser fördelas mellan tätort och landsbygd, mellan skolpendling och kvällstrafik, och hur kan regionen stimulera ökat resande så att varje subventionerad krona når fler resenärer?
Lokala konsekvenser och frågeställningar framåt
För kommuner och invånare i Kalmar län innebär siffrorna underlag för diskussioner om servicegrad, prissättning och regional prioritering av trafikanslutningarna. Några praktiska frågeställningar som förtjänar lokalt utrymme:
- Hur påverkar kostnadsnivån landsbygdens möjligheter att få kvar dagens turtäthet?
- Vilka åtgärder kan öka antalet resor och därmed sänka den genomsnittliga kostnaden per resa?
- Hur balanseras behovet av att hålla ner skattetrycket mot kraven på tillgänglighet och miljömål?
Beräkningarna som presenteras här bygger på Koladas nyckeltal och den folkmängd som angetts för Region Kalmar län. De ger en överblick över stora pengar i omlopp och visar hur kollektivtrafiken är en betydande post i den regionala ekonomin.
Lokala politiker och trafikansvariga i regionen får med dessa siffror underlag för att motivera prioriteringar och förändringar. För invånare ger beräkningarna en fingervisning om vad skattepengarna används till och vilka diskussioner som väntar i kommande budget- och trafikplaneringsdiskussioner.
