Vildsvinens framfart slår mot jordbruket i Jönköpings län. På åkrar förstörs majs, vall och andra grödor, medan lantbrukarna själva får bära både den förlorade skörden och kostnaderna för följderna. Något generellt ersättningssystem för skador orsakade av vildsvin finns inte.
För den enskilde företagaren handlar problemet därför om mer än uppbökade fält. När en del av odlingen går förlorad minskar intäkterna samtidigt som behovet av nya insatser kan öka. Om vall skadas påverkas också tillgången på foder. För mjölkföretag kan det innebära att kostnaderna stiger ytterligare, enligt den beskrivning som ges av lantbrukare och LRF.
Upp till två hektar förstördes
På en gård i Drömminge förstördes under årets säsong mellan 1,5 och 2 hektar av en majsodling på totalt 11 hektar. Det motsvarar en märkbar del av fältet, även om någon sammanställning av de totala skadorna i länet inte anges.
| Odling | Konsekvens som beskrivs |
|---|---|
| Majs | Plantor och skörd skadas när vildsvin söker föda och skydd. |
| Vall | Marker böks sönder och jord kan följa med in i foderkedjan. |
| Foderproduktion | Minskad tillgång och ökade kostnader kan drabba jordbruksföretag. |
Majsodlingar är särskilt utsatta eftersom de samtidigt erbjuder föda och skydd. När vildsvinen tar sig in i ett fält kan resultatet bli att grödan inte längre går att använda som planerat. På vallmarker uppstår en annan typ av risk. Jorden som vildsvinen drar upp kan blandas in i fodret, vilket gör hanteringen mer komplicerad och kan leda till extra kostnader.
Problemet beskrivs inte som begränsat till en enda gård eller en enskild del av länet. Lantbrukare, företrädare för LRF och länsstyrelsen uppger att skador återkommer i området. Samtidigt finns ingen uppgift om en samlad regional ersättningsnivå eller om hur stora de sammanlagda ekonomiska förlusterna är.
Konflikt mellan jakt och livsmedelsproduktion
Vildsvinet har en dubbel roll i landskapet. För jägare är det ett jaktbart vilt, medan djuren för lantbrukare kan innebära förstörda grödor och merarbete. Det är denna målkonflikt som gör frågan svår: viltet rör sig över fastighetsgränser, men konsekvenserna hamnar ofta på den gård där skadan uppstår.
LRF menar att frågan därför måste hanteras bredare än som en fråga om jakt. Organisationen kopplar vildsvinsskadorna till livsmedelsproduktion och beredskap. Sverige behöver enligt bedömningen öka sin matproduktion, och då blir skador på grödor ett hinder som inte enbart kan betraktas som ett individuellt problem för den berörda lantbrukaren.
Organisationen efterlyser bland annat:
- stramare regler för utfodring som kan bidra till större vildsvinsstammar,
- bättre förutsättningar för markägare och jägare att bedriva effektiv viltförvaltning,
- fortsatt dokumentation av både stammar och skador,
- en tydligare koppling mellan viltskador, livsmedelsförsörjning och beredskap.
Ansvar och kostnader återstår att lösa
Den centrala frågan är vem som ska bära kostnaden när viltet orsakar skada på produktiv jordbruksmark. I dag saknas, enligt underlaget, ett system som ersätter lantbrukaren för förlorad skörd eller ökade utgifter efter vildsvinens framfart. Det innebär att gårdens ekonomi påverkas direkt, oavsett om skadan gäller en del av en majsåker eller marker som behövs för foder.
För Jönköpings län får frågan också en praktisk dimension. Jordbruket ska både producera mat och foder, samtidigt som företagen behöver kunna planera sin verksamhet från sådd till skörd. När odlingar förstörs blir planeringen mer osäker. Underlaget visar inte hur många gårdar som drabbats eller hur utvecklingen sett ut över tid, men beskriver skadorna som återkommande i länet.
LRF vill se fortsatt uppföljning och inventering för att kunskapen om problemets omfattning ska förbättras. Utan bättre underlag är det svårt att bedöma vilka åtgärder som ger bäst effekt eller hur kostnaderna fördelas. För lantbrukarna kvarstår samtidigt den omedelbara situationen: grödor som inte kan skördas, foder som kan behöva hanteras på annat sätt och ekonomiska förluster som i dag inte kompenseras.
