Arbetslösheten i Västerbottens län minskade med 1 300 personer under årets tredje kvartal jämfört med samma period förra året. Nedgången motsvarar 18 procent, vilket är betydligt mer än minskningen i landet som helhet. Samtidigt visar Arbetsförmedlingens rapport att utvecklingen inte är entydigt positiv: antalet personer som varit utan arbete i minst ett år har ökat i länet.
Under perioden låg arbetslösheten i Västerbotten på 4,3 procent. Det är en klart lägre nivå än rikets 6,5 procent. Samtliga kommuner i länet hade därmed en arbetslöshet under riksgenomsnittet, enligt sammanställningen. Nedgången gäller flera delar av länet, från kustkommuner till inlandskommuner, men nivåerna skiljer sig fortfarande åt mellan orterna.
Vilhelmina och Vännäs hade lägst nivå
Den lägsta arbetslösheten noterades i Vilhelmina och Vännäs, där andelen var 3,5 procent i båda kommunerna. Lycksele följde med 3,6 procent, medan Sorsele och Storuman låg på 3,7 procent. Vindeln, Åsele och Norsjö hade vardera 3,8 procent. Skillnaderna mellan dessa kommuner är små, men uppgifterna visar samtidigt att arbetsmarknadsläget varierar även inom ett län där arbetslösheten totalt sett ligger under riksnivån.
| Kommun | Arbetslöshet |
|---|---|
| Vilhelmina | 3,5 procent |
| Vännäs | 3,5 procent |
| Lycksele | 3,6 procent |
| Umeå | 4,0 procent |
| Skellefteå | 5,0 procent |
I den andra delen av länet låg Robertsfors på 3,9 procent och Bjurholm på 4,0 procent. Umeå hade också 4,0 procent. Malå noterades för 4,4 procent, Nordmaling för 4,5 procent och Dorotea för 4,9 procent. Skellefteå hade länets högsta arbetslöshet, 5,0 procent, även om kommunen liksom övriga kommuner låg under rikets genomsnitt.
Fler långtidsarbetslösa i länet
Den mest bekymmersamma delen av rapporten gäller dem som står utanför arbetsmarknaden under längre tid. Under tredje kvartalet hade omkring 2 100 arbetslösa i Västerbotten varit utan arbete i minst tolv månader. Det är 300 fler än under motsvarande period 2025, en ökning med 15 procent.
På den punkten går länet mot strömmen. I riket minskade långtidsarbetslösheten under jämförelseperioden, medan den alltså ökade i Västerbotten. Nivån i länet är fortfarande lägre än i landet totalt, men utvecklingen innebär att den positiva bilden av en fallande arbetslöshet behöver nyanseras. Det är inte bara antalet arbetslösa som spelar roll, utan också hur länge människor står utan arbete.
Arbetsförmedlingen beskriver långtidsarbetslöshet som en särskild utmaning eftersom en längre tid utan arbete i sig kan göra vägen tillbaka svårare. I rapportens regionala kommentar betonas också att efterfrågan på arbetskraft inte fullt ut motsvarar den kompetens som finns bland de arbetssökande.
”Efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden är stor men matchar inte riktigt de som är arbetssökande.”
Kommentaren kommer från Andreas Olofsson, enhetschef på Arbetsförmedlingen i Västerbotten. Han pekar samtidigt på att arbetslösheten minskar i flera kommuner, däribland Skellefteå, och beskriver det som en glädjande utveckling. Men enligt samma bedömning kvarstår problemet med den växande långtidsarbetslösheten.
Skillnader mellan kust och inland
Kommunuppgifterna ger en bild av ett län där arbetsmarknaden fungerar olika beroende på plats. Skellefteå har den högsta redovisade nivån, medan flera inlandskommuner ligger lägre. Umeå, länets största arbetsmarknadsområde enligt kommunlistan, ligger på 4,0 procent. Uppgifterna säger däremot inte vilka branscher eller yrkesgrupper som står för förändringarna, och det går därför inte att dra slutsatser om enskilda näringars utveckling utifrån rapporten.
Det som framgår är att den regionala arbetslösheten minskar snabbare än i riket. För länets kommuner innebär det en generellt starkare position än landet som helhet, men samtidigt finns grupper som inte tar del av förbättringen. Kombinationen av lägre total arbetslöshet och fler långtidsarbetslösa visar att utvecklingen behöver följas med flera mått.
Två parallella trender
- Den totala arbetslösheten i länet minskade med 1 300 personer, eller 18 procent, på ett år.
- Arbetslösheten var 4,3 procent i Västerbotten, jämfört med 6,5 procent i riket.
- Antalet långtidsarbetslösa ökade med 300 personer till 2 100.
För den fortsatta utvecklingen blir matchningen mellan lediga jobb och arbetssökandes kompetens central. Rapporten visar att arbetsgivarnas efterfrågan och de arbetssökandes förutsättningar inte helt sammanfaller. Samtidigt finns inga uppgifter i underlaget om vilka konkreta utbildningar, yrken eller insatser som skulle kunna minska gapet.
Arbetsmarknaden i Västerbotten präglas därför av två samtidiga trender: en tydlig minskning av arbetslösheten totalt och en ökning av den grupp som varit utan arbete längst. Den regionala nivån är bättre än rikets, men siffrorna från tredje kvartalet visar att förbättringen inte omfattar alla på samma sätt.
