VA‑taxorna har stigit kraftigt i Stockholms län de senaste åren och skillnaderna mellan kommunerna är stora, visar en sammanställning från Sveriges Allmännytta och Nils Holgersson‑gruppen. I värst utsatta kommuner kostar vatten och avlopp flera gånger mer per kvadratmeter än i de billigaste.
Störst ökning och stora skillnader
Enligt tabellen i rapporten låg kostnaden för vatten och avlopp (inklusive moms) per kvadratmeter bostadsyta år 2026 på 207 kr/m² i Vaxholm, följt av 195 kr/m² i Norrtälje och 192 kr/m² i Värmdö. I andra änden återfinns kommuner som Solna (55 kr/m²) och Stockholm (71 kr/m²).
"Det är orimligt. Ingen skulle acceptera att priset på mjölk var fyra gånger dyrare i Vaxholm jämfört med Solna," säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgersson‑gruppen.
Skillnaden mellan dyrast och billigast motsvarar en faktor på drygt fyra, enligt rapportens siffror. Många kommuner har också sett stora ökningar under kort tid: flera kommuner har nästan fördubblat avgiften per kvadratmeter mellan 2023 och 2026.
Kommunvisa siffror — urval
Nedan följer de högsta och lägsta noteringarna i länet för 2026 (kr/m², inklusive moms):
| Kommun | 2026 (kr/m²) |
|---|---|
| Vaxholm | 207 |
| Norrtälje | 195 |
| Värmdö | 192 |
| Stockholm | 71 |
| Solna | 55 |
Vad betyder siffrorna för hushållen?
VA‑taxa per kvadratmeter används ofta för att beräkna den del av vatten‑ och avloppsavgiften som varje lägenhet eller hus ska betala. För en bostad på 80 m² innebär skillnaden mellan 207 kr/m² och 55 kr/m² en årskostnad på 16 560 kr respektive 4 400 kr — en skillnad på över 12 000 kr per år om beräkningen baseras på dessa taxor.
För många hushåll, särskilt i egnahem och större bostäder, får ökade VA‑kostnader direkt genomslag i den löpande ekonomin. För hyresgäster kan kostnaderna synas via hyresförhandlingar i de kommuner där taxan är högre för allmännyttiga bostadsbolag.
Möjliga förklaringar — och konsekvenser
Rapporten pekar inte i detalj ut orsaker för varje kommun i tabellen, men generella förklaringar till höjda avgifter brukar vara ökade investeringsbehov i ledningsnät, krav på rening och klimatåtgärder samt högre drift‑ och underhållskostnader. Lokala skillnader kan också bero på tidigare investeringsnivåer, geografiska förutsättningar och hur kostnader fördelats mellan fastighetsägare.
- Stora investeringar i ledningsnät och reningsverk driver ofta upp avgifterna.
- Olika avgiftsmodeller och hur kostnader fördelas mellan kommun och fastighetsägare ger variation.
- Klimatpåverkan och ökade krav på vattenkvalitet kan kräva dyrare tekniska lösningar.
Politiska och ekonomiska frågor
Stora prisskillnader mellan grannar väcker frågor om rättvisa och jämn fördelning av kostnader. En hög VA‑taxa kan slå mot både hushåll och företag, särskilt i kommuner där andra kostnader redan är höga. Debatten handlar om hur kommuner ska finansiera nödvändiga investeringar utan att skapa orimliga skillnader i avgiftsbördan.
Enligt rapportens företrädare krävs en diskussion om hur avgifterna sätts och vilka effekter de får för bostadsmarknaden och hushållens ekonomi.
Vad kan lokala invånare göra?
Fastighetsägare och hyresgäster som vill förstå hur mycket de påverkas bör kontrollera kommunens gällande VA‑taxa och hur den beräknas för respektive bostadstyp. Kommunens årsredovisningar och VA‑verksamhetens webbplatser brukar innehålla detaljerade siffror och motiveringar till ändrade avgifter.
Rapporten från Sveriges Allmännytta och Nils Holgersson‑gruppen visar en tydlig bild: VA‑taxorna är inte bara på väg upp — de skiljer sig kraftigt kommun för kommun. För boende i länet innebär det konkreta ekonomiska effekter och öppnar för politiska diskussioner om hur framtida investeringar ska finansieras.
