Region Stockholm presenterade på onsdagen en reviderad slutkostnadsprognos för den pågående tunnelbaneutbyggnaden. Den samlade bedömningen visar nu en total kostnad på 99,8 miljarder kronor i löpande prisnivå, vilket innebär en avvikelse på 22,9 miljarder kronor jämfört med tidigare finansiering och beslut.
Vad består kostnadsökningen av?
Av den totala avvikelsen relaterar 20,8 miljarder kronor till de projekt som finansieras gemensamt av staten, Region Stockholm och de fyra berörda kommunerna. Av denna summa hade knappt 5,5 miljarder redan noterats i tidigare prognoser. Ytterligare 2,1 miljarder kronor avser delar som regionen ensam står för, exempelvis nya fordon, depåer och trafikstyrningssystem.
En betydande förändring i prognosarbetet är att framtida risker nu inkluderas mer systematiskt. Projektledningen har beslutat att räkna in risker med minst 70 procents sannolikhet samt en generell riskreserv för samtliga delprojekt. Den delen uppgår till 9,8 miljarder kronor.
“Med genomlysningen får vi en mycket mer heltäckande bild av projektens förutsättningar och utveckling fram till 2037,” säger Per Ling‑Vannerus, förvaltningschef för utbyggd tunnelbana.
Förseningar förflyttar trafikstarter
Den nya prognosen innebär också reviderade tidplaner. Flera av de planerade trafikstarter som tidigare fasats in flyttas fram, delvis med flera års fördröjning. Regionens bedömning lyder bland annat att byggprojektens bergentreprenader dragit ut på tiden, vilket påverkat efterföljande arbeten och testperioder.
| Linje | Tidigare planerad trafikstart | Ny bedömd trafikstart |
|---|---|---|
| Blå linje till Barkarby | Q4 2027 | Q4 2028 |
| Grön linje till Arenastaden | Q4 2028 | Q4 2029 |
| Blå linje till Nacka och Söderort | Q2 2030 | Q1 2032 |
| Gul linje till Älvsjö | — | 2037 |
Varför har kostnaderna ökat?
Regionen pekar på flera förklaringar. I första hand har byggtiderna blivit längre än beräknat, vilket bland annat beror på förseningar i bergentreprenader och låg framdrift i flera entreprenader. Längre byggtid medför ökade kostnader för både personal och maskinutnyttjande, och driver upp overhead-kostnader.
Även tiden avsatt för tester och slutputsen inför trafikstart har underskattats. Samtidigt nämns en generell prisökning i bygg- och anläggningssektorn: indexutvecklingen har varit högre än genomsnittet i samhället, vilket pressar budgeten.
Konsekvenser för regionen och invånarna
Den större slutkostnaden innebär att finansieringsfrågor måste hanteras mellan parterna som står bakom projekten: staten, Region Stockholm och kommunerna där tunnelbanan byggs. För regionens kollektivtrafik innebär försenade trafikstarter att planerade kapacitetsförstärkningar och omställningar på vissa stråk skjuts på framtiden.
Praktiskt påverkar förseningarna pendlares resmöjligheter och kommunernas möjligheter att planera för exploatering runt nya stationer. Eftersom projekt sträcker sig över flera år fram till 2037, blir hanteringen av risker och kostnadsstyrning centralt för att undvika ytterligare avvikelser.
Vad händer nu?
- Regionen har inkluderat större riskreserver i prognosen och kommer att följa upp utvecklingen fram till 2037.
- Byggherrarna och finansieringsparterna behöver diskutera hur ökade kostnader ska hanteras inom befintliga ramar eller genom nya beslut.
- Lokala planer för stationsexploatering och trafikplanering måste anpassas efter de nya tidplanerna.
Regionens förvaltningschef för utbyggd tunnelbana menar att den nya genomlysningen ger en bredare bild av projektens förutsättningar. Samtidigt understryks att kostnadsutvecklingen i byggsektorn och förseningar i bergarbeten är centrala orsaker till de ökade behoven av resurser.
Den reviderade prognosen blir utgångspunkt för vidare diskussioner mellan de finansiella parterna och kommer att styra kommande beslut om prioriteringar och finansiering under det kommande decenniet.
