Stockholms län beräknas växa från 2 486 251 invånare vid årsskiftet 2025/2026 till nära 2,6 miljoner i slutet av 2035, enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste prognos. Det motsvarar en ökning på cirka 112 000 personer, eller omkring 4,5 procent.
Vad ligger bakom ökningen?
Prognosen för länet visar en fortsatt befolkningsökning trots antaganden om lägre invandring. SCB:s bedömning är att folkökningen i länet till 2035 blir ungefär i nivå med fjolårets prognos, men sammansättningen och tidpunkten förändras något: invandringsnivån antas vara lägre, samtidigt som utflyttningen till andra län väntas minska. Resultatet blir en något svagare ökning under den första femårsperioden följt av en starkare uppgång i senare år.
Färre barn — men en vändning skymtas
Barnafödandet har minskat i Stockholms län och i övriga Norden sedan 2010. I dagsläget föds i genomsnitt 1,39 barn per kvinna i länet, jämfört med 1,42 i riket. SCB räknar med att antalet födslar ökar något under 2026, vilket skulle vara andra året i rad med uppgång.
Fruktsamheten i länet förväntas enligt prognosen ligga kvar på dagens nivå fram till 2030 för att därefter öka i linje med riksprognosen. År 2035 bedöms fruktsamheten i Stockholms län nå 1,59 barn per kvinna, vilket fortfarande är något lägre än riksnivån på 1,63.
"Prognosen visar att Stockholms län fortsätter att växa, även om förutsättningarna förändras. Det är ett viktigt underlag för regionens långsiktiga planering – för hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, infrastruktur och en hållbar utveckling i hela länet, från tätorterna till landsbygden och skärgården", sade Märta Martin-Granlund, klimat-, infrastruktur- och skärgårdsregionråd i Region Stockholm.
Konsekvenser för välfärd och infrastruktur
En befolkningstillväxt på drygt 100 000 personer under nästa decennium har direkta konsekvenser för planeringen av sjukvårdskapacitet, kollektivtrafik och bostadsbyggande. Regionstyrelsen och kommunerna använder SCB:s prognoser som grund för investeringar och prioriteringar. Martin-Granlunds kommentar understryker att prognosen är tänkt att vägleda beslut inom flera sektorer.
En åldrande befolkning innebär dessutom ökade behov av vård- och omsorgstjänster. Prognosen pekar uttryckligen på en tydlig ökning av antalet äldre i länet, vilket ställer krav på både personalförsörjning och fysiska resurser som äldreboenden och vårdplatser.
Snabb översikt: viktiga siffror
- Folkmängd vid årsskiftet 2025/2026: 2 486 251
- Prognos 2035: nära 2,6 miljoner (ökning ~112 000)
- Nuvarande fruktsamhet: 1,39 barn per kvinna i länet
- Prognosticerad fruktsamhet 2035: 1,59 i länet, 1,63 i riket
| Period | Prognostiserad utveckling |
|---|---|
| 2026–2030 | Svagare folkökning enligt prognosen |
| 2030–2035 | Starkare uppgång i befolkningen |
Vad kan invånarna förvänta sig?
För den enskilde innebär prognosen främst indirekta effekter: förändringar i utbudet av vård och kollektivtrafik, möjlig påverkan på skolplatser och bostadsmarknad samt ökade investeringar i infrastruktur. Regioner och kommuner kommer behöva balansera kortsiktiga begränsningar med långsiktiga behov, bland annat för att möta ett större antal äldre invånare.
Att fruktsamheten väntas vända uppåt efter 2030 kan dämpa de långsiktiga effekterna av åldrande — men enligt SCB förblir födelsetalen under riksnivån även 2035, vilket betyder att migration och intern flyttning fortsatt är en viktig drivkraft bakom befolkningstillväxten.
Prognosen från SCB fungerar därmed som ett verktyg för politiker och planerare i länet när de nu prioriterar kommande investeringar inom vård, trafik och bostäder. Hur väl insatserna matchar den faktiska befolkningsutvecklingen återstår att se i kommande års uppföljningar.
