Studentlivet i Stockholm pressas av höga boendekostnader
Stockholm framstår fortsatt som en av landets svåraste städer för studenter att få ekonomin att gå ihop i. Samtidigt som antalet sökande till högskolestudier nått rekordnivåer — 424 113 personer har skickat in minst en anmälan, enligt Universitets- och högskolerådet — kvarstår stora utmaningar kring boende och kostnader.
I en studentkorridor på Lappis campus vid Stockholms universitet visar Viktor Dahl, 24, sin 18 kvadratmeter stora studentlägenhet. Han berättar att deltidsarbete vid sidan av studierna gjort att utbildningen tagit längre tid än planerat, något som speglar en bredare trend där boendekostnader påverkar både ekonomi och studietakt.
Byggboom men prispress kvar
Enligt Stina Olén, vd för Studentbostadsföretagen, finns dock ljuspunkter: byggandet av studentbostäder har tagit fart de senaste åren och i flera studentstäder — däribland Stockholm, Uppsala, Linköping och Lund — bedöms nya studenter ha goda chanser att få en studentbostad vid terminsstart.
Samtidigt visar en rapport från Ungdomsbarometern 2025 att mer än hälften av ungdomarna som mest kan tänka sig att betala 5 000 kronor i månaden för ett studentboende. I Stockholm kan en sådan nivå vara svår att hålla sig under: statistiken placerar staden i toppen när det gäller de dyraste studentbostäderna i landet.
"Var öppen för många olika boendealternativ och geografiska lägen. Korridor är ett alternativ som ofta är billigare och finns tillgängligt tidigare än lägenheter," säger Stina Olén.
Praktiska råd — och verkligheten på plats
Rådet från aktörer som arbetar med studentbostadsfrågor är tydligt: flexibilitet i boendeval ökar chansen att få tak över huvudet inför terminsstarten. För många innebär det att acceptera korridorsrum eller pendla längre från billigare kommuner än att hinna få en innerstadslägenhet direkt.
- Byggtakt: Nya studentbostäder har byggts i högre takt de senaste åren, enligt Studentbostadsföretagen.
- Boendepreferenser: Studenter förändrar sina preferenser kring boende och studieplaceringar, enligt samma källa.
- Ekonomiskt tryck: Deltidsarbete påverkar studietiden – flera studenter rapporterar längre studietider på grund av behovet att arbeta vid sidan av studierna.
Konsekvenser för Stockholms studentliv
För Stockholm innebär utvecklingen en dubbel utmaning: att hantera efterfrågan från rekordmånga sökande samtidigt som bostadsmarknaden förblir dyr. Även om byggandet till viss del svarar mot behovet kvarstår risken att studenter i ekonomisk press väljer längre studietider eller boendeformer som påverkar studiekvalitet och socialt liv.
| Faktapunkt | Uppgift |
|---|---|
| Antal sökande (minst en anmälan) | 424 113 |
| Exempel på studentlägenhet i rapporteringen | 18 kvadratmeter |
| Maxbelopp många ungdomar kan tänka sig betala | 5 000 kr |
Attitydförändringar bland studenter — att välja andra utbildningar eller bo på alternativa platser — påverkar i sin tur kommunernas och lärosätenas planering. För Stockholm handlar det om att kombinera fortsatt bostadsbyggande med åtgärder för att minska det akuta kostnadstrycket för studenter, inte minst de som saknar möjlighet att arbeta heltid vid sidan av studierna.
I praktiken betyder det att fler studenter kan komma att acceptera enklare boendeformer första terminen, eller att pendling från utkanterna blir vanligare. För de som redan studerar i staden kan högre levnadskostnader innebära att studierna drar ut på tiden — något som Viktor Dahls situation illustrerar.
Frågan om studenternas ekonomi i Stockholm kommer att vara en av de centrala utmaningarna inför höstterminen, både för bostadsaktörer och utbildningsanordnare som måste hantera ett rekordstort intresse för högre studier.
