Sjukvårdsdirektören: personalstyrkan i Region Jämtland Härjedalen måste minska

Östersund — Hälso- och sjukvårdsdirektören i Region Jämtland Härjedalen, Anna Granevärn, varnar för att antalet anställda i regionens sjukvård behöver minskas på grund av den ansträngda ekonomin. Uttalandet kom i samband med en sammanfattning av de senaste fyra åren, där hon pekade på både framsteg och kvarstående problem.

Ekonomin som tyngande faktor

I en kort summering konstaterade Granevärn att regionen har gjort flera positiva insatser, bland annat arbete med utbildning och återhämtning för personal samt att operationsköerna förkortats. Trots detta ligger ekonomin som en tung börda över verksamheten.

"Vi har gjort mycket bra, men ekonomin tynger. Nu varnar hon för att antalet anställda behöver minska."

Hon betonade att regionens kostym i dag är större än vad pengarna räcker till, och att effektiviseringar kommer att krävas. En konkret konsekvens av detta kan bli färre tillsvidareanställda i vården.

Personal och bemanning

Under de senaste åren har regionen ökat antalet anställda — enligt Granevärn har mer än 300 personer anställts — men det är enligt henne inte tillräckligt för att balansera budgeten. Samtidigt pekade hon på att beroendet av hyrpersonal minskat jämfört med tidigare, även om hyrbemanning fortfarande förekommer.

Att minska personalstyrkan i en region där vårdbehovet ofta är högt väcker frågor om hur patientflöden och tillgänglighet ska hanteras framöver. Granevärn sade att prioriteringar och effektiviseringar måste genomföras, men gav inga detaljer i den korta framställningen om vilka professioner eller enheter som kan beröras.

Vad innebär ett personalminskningsbesked?

För patienter kan ett minskat antal anställda innebära längre väntetider eller minskad kapacitet inom vissa specialiteter. För personalen innebär det osäkerhet kring tjänster och arbetsbelastning. Samtidigt kan regionledningen se minskade kostnader som nödvändiga för att få ekonomin i balans.

Följande punkter sammanfattar läget enligt hälso- och sjukvårdsdirektören:

• Ökade anställningar — över 300 nya medarbetare har anställts under perioden.
• Bättre operationsköer — väntetiderna har kortats i flera fall.
• Mindre hyrbemanning — beroendet av hyrläkare och annan inhyrd personal har minskat, men finns kvar.
• Ekonomiskt tryck — nu krävs effektiviseringar och eventuellt färre anställda.

Osäkerhet inför politiska beslut

Granevärn uppger att hon hanterar politikens beslut. Vilka konkreta åtgärder som ska vidtas återstår att se och blir beroende av politiska prioriteringar och beslut i regionstyret. Det gör frågan både tekniskt komplex och politiskt laddad, särskilt i en tid då vårdfrågor står högt på den regionala dagordningen.

Lokalt kommer diskussionen om personalens storlek också att röra kompetensförsörjning i glesbygd, där rekrytering redan är en utmaning. Mindre beroende av hyrpersonal kan vara positivt ur kostnadssynpunkt men kräver långsiktig stabilitet i tillsvidareanställningar och utbildningsinsatser.

Vad händer härnäst?

Regionens politiska ledning och förvaltning måste nu väga ekonomiska krav mot patientsäkerhet och tillgänglighet. Beslut om personalminskningar, om de blir aktuella, förväntas följas av detaljerade planeringsförslag och eventuella omställningsåtgärder. Hur dessa utformas och kommuniceras blir avgörande för både personal och patienter i länet.

Jag följer utvecklingen i regionen och kommer att återkomma med uppdateringar när politiska beslut och konkreta förslag presenteras. För människor i Jämtlands län handlar frågan om tryggheten i vården nära hemmet — och om hur regionens resurser ska räcka till både vård och annan regional service.