Landshövdingar från landets 21 länsstyrelser träffades i Kiruna och enades om en gemensam avsiktsförklaring som ska styra arbetet med tillväxt och konkurrenskraft framöver. Avsikten är att göra länsstyrelsernas arbete tydligare och mer inriktat på företagens behov, med både tidigare dialog och snabbare handläggning av ärenden.
Vad innebär avsiktsförklaringen?
Dokumentet är tänkt att fungera som en vägledande ram för länsstyrelsernas samlade utveckling. Huvudmålen som lyfts fram är fler insatser för tidig dialog med företag, effektivare och mer transparenta ärendeprocesser samt fortsatt utveckling av digitala tjänster, service och bemötande. Samtidigt betonas att rättssäkerheten ska bevaras.
"För företag och andra aktörer ska det bli tydligare vad som krävs för att komma vidare, samtidigt som rättssäkerheten ligger fast", säger Marita Ljung, landshövding i Jämtlands län.
Praktiska förändringar som nämns
- Mer systematik kring tidig dialog med företag och andra berörda aktörer.
- Effektivare handläggning av ärenden och ökad transparens i processerna.
- Fortsatt utveckling av digitala tjänster och förbättrat bemötande.
- Ökad samverkan med externa aktörer och fortsatt kompetensutveckling inom servicearbete.
Landshövdingarna beskriver arbetet som långsiktigt och gemensamt. Avsiktsförklaringen är ett svar på regeringens signaler om att stärka tillväxt och konkurrenskraft, och ska bidra till länens ekonomiska utveckling genom att länsstyrelserna blir mer samordnade i sina arbetssätt.
Betydelse för Jämtlands län
För företag i Jämtlands län kan förändringarna få konkret betydelse. Tidigare dialog kan leda till snabbare vägledning i tillståndsprocesser och mindre risk för onödiga förseningar. Effektivare ärendeprocesser och digitala lösningar kan också göra det enklare att planera investeringar och projekt i glesare regioner där personliga möten kan vara svårare att ordna.
Samtidigt poängteras att satsningen inte handlar om att minska rättssäkerheten. Förutsägbarhet i krav och beslut är viktigt för den lokala näringslivsmiljön, särskilt för skogsbruk, fjällnära verksamheter, vattenutnyttjanden och andra sektorer som är betydelsefulla för länet.
Hur ska förändringarna följas upp?
Länsstyrelserna kommer enligt avsiktsförklaringen att använda bland annat service- och förtroendemätningen som verktyg i verksamhetsutvecklingen. Det innebär att mätningar av hur verksamheten uppfattas av externa aktörer ska styra förbättringsarbete och prioriteringar framåt.
| Fokusområde | Förväntad effekt |
|---|---|
| Tidig dialog | Snabbare vägledning för företag |
| Effektiva ärendeprocesser | Mindre handläggningstid, ökad transparens |
| Digitala tjänster | Enklare ansökningar och uppföljning |
För Jämtlands del kan ökad digitalisering vara särskilt värdefull när långa avstånd annars försvårar snabba möten och uppföljningar. Samtidigt krävs anpassningar för att säkerställa att både företag och kommuner i mer avlägsna områden får tillgång till stöd och information.
Frågor som kvarstår
Avsiktsförklaringen anger riktningen men lämnar ännu detaljerna om genomförande till det fortsatta arbetet. Frågor som återstår gäller bland annat hur resurser ska fördelas mellan länsstyrelserna, vilka mål som ska sättas upp för mätningar och vilka tidsramar som gäller för konkreta förbättringar i handläggningstider.
Beslutet i Kiruna markerar ändå ett tydligt politiskt engagemang för att stärka länsstyrelsernas roll i arbetet för regional tillväxt. För företag och kommuner i Jämtlands län kan det bli en signal om enklare kontakter med myndigheten och större förutsägbarhet i processen framöver.
