I den avslutade mandatperioden har de riksdagsledamöter som representerar Jämtlands valkrets talat i riksdagens kammare i sammanlagt 21 timmar och 27 minuter. Det motsvarar i genomsnitt ungefär fem timmar och 22 minuter per ledamot från valkretsen.
Vem hördes mest?
Av dem som sitter i riksdagen för Jämtlands län är det Socialdemokraten Anna‑Caren Sätherberg som haft längst talartid. Hennes sammanlagda tid i talarstolen uppgår till 9 timmar, 6 minuter och 37 sekunder. Det är ett tydligt bidrag till valkretsens totala närvaro i kammaren, även om det ligger långt under rikets mest talföra ledamöter.
Sista gången Sätherberg talade i kammaren under mandatperioden var den 11 juni 2026, i en debatt om säkerhets- och strålskyddskrav vid utvinning och bearbetning av kärnämnen. Hennes mest talrika enskilda insats skedde i december 2022, då hon talade i nästan 39 minuter i en debatt om områden för allmän miljö- och naturvård.
Frågor, interpellationer och skriftliga frågor
Att tala i kammaren är en aspekt av riksdagsarbetet. En annan är att på olika sätt kräva svar från regeringen. I Jämtlands valkrets sticker Kalle Olsson (S) ut när det gäller interpellationer — alltså frågor som leder till både skriftligt svar och debatt i kammaren. Han har lämnat in 14 interpellationer under mandatperioden och är därmed den mest frågvisa ledamoten från länet.
Ledamöternas insatser i form av skriftliga frågor och motioner har också varierat inom valkretsen. En ledamot har undertecknat fler motioner än de övriga, och flera har varit aktiva i att ta upp lokala frågor med regeringen. Sammantaget visar statistiken att Jämtlands valskrets varken hörs mest eller minst i riksdagen — den hamnar ungefär i mitten när det gäller talartid jämfört med andra valkretsar.
- Total talartid för valkretsen: 21 timmar och 27 minuter
- Genomsnitt per ledamot: cirka 5 timmar och 22 minuter
- Längst talartid (Jämtlands ledamöter): Anna‑Caren Sätherberg, 9:06:37
- Mest interpellationer: Kalle Olsson, 14 stycken
Jämförelser och perspektiv
I riksperspektiv finns de som talar betydligt mer. Exempelvis har vissa ministrar samlat timmar i talarstolen som vida överstiger de vanligaste ledamöterna. Statistik över hela riksdagen visar att ministrar ofta dominerar talartidsmätningarna, men för väljaren i Jämtlands län kan det vara minst lika viktigt att se vilka som driver lokala frågor — både muntligt och skriftligt.
| Typ av insats | Från Jämtlands valkrets |
|---|---|
| Talartid, totalt | 21 h 27 min |
| Längst tid, enskild ledamot | 9 h 06 min 37 s (Anna‑Caren Sätherberg) |
| Mest interpellationer | 14 (Kalle Olsson) |
Vad betyder siffrorna för väljaren?
Statistik över talartid ger en bild av hur aktiva ledamöterna varit i synliga debatter, men säger inte allt om deras arbete. Många riksdagsuppgifter sker i utskott, genom skriftliga frågor, motioner, kontakter med myndigheter och i dialog med lokala intressenter. För den som vill följa vad representanterna i riksdagen gör kan det därför vara värdefullt att komplettera talartidsstatistik med uppgifter om motioner, interpellationer och arbete i utskotten.
Lokalt innebär detta att väljare i Jämtlands län kan granska både hur mycket och hur deras ledamöter använder riksdagens möjligheter att lyfta frågor från länet. Att en ledamot talar mycket i kammaren är ett konkret synligt mått, men inte nödvändigtvis det enda tecknet på intensivt representantarbete.
Sammanställningen som visar dessa siffror täcker hela mandatperioden och ger en överblick över hur riksdagsarbetet har fördelats bland dem som representerat Jämtlands valkrets fram till och med det senaste riksdagsåret.
Som granskande lokalkorrespondent är det viktigt att påminna om att talartid och antalet interpellationer bara är en del av bilden. För de som vill veta mer finns publicerade protokoll och riksdagsstatistik som redovisar separata inslag: debattinlägg, interpellationer, skriftliga frågor och motioner, tillsammans bildar de en mer komplett bild av representativt arbete.
