Bristen på tandläkare i delar av Jämtlands län står högt på den lokala agendan. Situationen är särskilt akut i västra Härjedalen, enligt synpunkter från invånare och politiker, och nu redogör partier i regionen för hur de vill lösa problemet.
Olika angreppssätt från politikerna
SVT har frågat samtliga partier som haft mandat i regionfullmäktige under den senaste mandatperioden hur de avser att möta bristen på tandläkare. Svaren visar flera olika strategier: att utveckla Folktandvården som attraktiv arbetsgivare, ekonomiska incitament för tjänstgöring i glesbygden och satsningar på fler utbildningsplatser.
S beskriver en bred strategi där Folktandvårdens ekonomi och patientmix ses som central för att kunna finansiera det lagstadgade uppdraget. Partiet framhåller att när resurser huvudsakligen måste användas till barn, akuta besök och nödvändig tandvård minskar möjligheterna att ta emot vuxna patienter, vilket i sin tur påverkar intäkter och verksamhetens långsiktiga hållbarhet. För att möta detta vill partiet både utveckla arbetsmiljö och organisation för att rekrytera och behålla personal och verka för nationella förändringar av tandvårdssystemet.
C föreslår ett mer riktat program för nyutexaminerade: ett obligatoriskt bastjänstgöringsår med särskilda incitament för arbete i glesbygd, där exempelvis högre lön, bostadsstöd eller förtur till specialistutbildning nämns som möjligheter. Centern vill också att staten ska överväga möjligheten att skriva av delar av studieskulden för tandläkare och tandhygienister som väljer att arbeta i kommuner med särskilt stor personalbrist. Vidare föreslår partiet ekonomiska tillskott i form av ett särskilt landsbygdstillägg för kliniker med mindre patientunderlag, och ser mobila tandvårdskliniker som en kompletterande lösning på orter där en fast mottagning är svår att driva.
"Vi vill införa ett obligatoriskt bastjänstgöringsår för nyutexaminerade tandläkare, där särskilda incitament ... kan erbjudas för tjänstgöring i glesbygd."
SD pekar i sina svar på behovet av att öka utbildningskapaciteten för tandläkare och tandhygienister och betonar även bättre handledning för nyexaminerade. Partiet vill vidare stärka Folktandvårdens förutsättningar att rekrytera och behålla personal.
Vad innebär förslagen lokalt?
För invånare i glesbygden kan förslagen få direkt betydelse: ekonomiska incitament och bostadsstöd kan göra det enklare för nyexaminerade att flytta till mindre orter, medan mobila kliniker kan förbättra tillgängligheten i byar utan egen mottagning. Samtidigt kräver förändringar i tandvårdssystemet och utbildningskapacitet nationella beslut, något som en region i sig har begränsat inflytande över.
- Arbetsmiljö och organisation: S vill stärka Folktandvården som arbetsgivare för att behålla personal.
- Ekonomiska incitament: C vill erbjuda lönelyft, bostadsstöd och studieskuldsavskrivning för arbete i glesbygden.
- Utbildningskapacitet: SD förespråkar fler utbildningsplatser och bättre handledning för nyutexaminerade.
- Mobila lösningar: Centern föreslår fler mobila tandvårdskliniker där fasta mottagningar inte är möjliga.
Hur snabbt sådana åtgärder kan genomföras beror på politiska prioriteringar och finansiering på både regional och nationell nivå. De föreslagna incitamenten kräver budgetutrymme och i vissa fall lagstiftning eller nationell finansiering för att genomföras i större skala.
| Parti | Huvudförslag |
|---|---|
| S | Utveckla Folktandvården, se över organisation och verka för nationella systemförändringar |
| C | Obligatoriskt bastjänstgöringsår med incitament, studieskuldsavskrivning, landsbygdstillägg, mobila kliniker |
| SD | Fler utbildningsplatser, bättre handledning, stärkt rekryteringsstöd till Folktandvården |
För dem som påverkas mest — äldre, barnfamiljer och boende i avlägsna byar — är frågan om när och var man får tandvård mycket konkret. Tillgänglighet påverkar både förebyggande tandvård och möjligheten att snabbt få hjälp vid smärta eller akuta problem. I områden där privat tandvård har svårt att etablera sig blir Folktandvårdens roll ännu viktigare.
Det är också en fråga om jämställdhet i vården: skillnader i tillgång till tandvård mellan tätorter och glesbygd kan förstärka redan existerande hälsoklyftor. De olika partiförslagen visar att det finns flera vägar att gå, men att lösningen sannolikt kräver en kombination av lokala insatser, nationell finansiering och långsiktiga personalstrategier.
Fortsatta diskussioner i regionfullmäktige och i kontakter mellan region, kommuner och staten väntas klargöra vilka delar av förslagen som kan realiseras för att förbättra tandvårdstillgången i Jämtlands län.
