Kommunvalet 2022 i backspegeln
Socialdemokraterna och Centerpartiet har lett Östersunds kommun under den gångna mandatperioden. Nu, drygt tre år efter valet 2022, görs en genomgång av vad de löften som formulerades då har lett till i praktiken. Enligt SVT:s granskning pekades bland annat industrisatsningar i norra Sverige ut som en väg till tusentals nya jobb – en utveckling som hittills inte materialiserats i den omfattning som förväntades.
Stora projekt som ändrats eller skrotats
Ett konkret exempel i kommunens närhet är de skiftande planerna för stora infrastrukturella och industrirelaterade etableringar. Ett planerat datacenter i Verksmon presenterades tidigare, men projektet lades sedan ner. I stället återstår nu planer på en e‑metanolfabrik i Lugnvik, men enligt granskningen finns dessa än så länge endast på ritbordet och har ännu inte lett till beslut eller byggstart.
Konsekvenser för kommunens framtid
Att större industriprojekt går i stå eller förskjuts påverkar både kommunens ekonomiska planering och möjligheter till jobbskapande. För Östersund, en kommun med cirka 65 000 invånare, innebär förändrade förutsättningar att tidigare prognoser för sysselsättning och kommunala intäkter måste omprövas. Samtidigt påverkar osäkerheten hur näringslivsstrategier och markanvändningsplaner utformas inför kommande år.
Politisk sammansättning och ansvar
Östersunds kommun styrs av en majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Fördelningen i kommunfullmäktige är enligt SVT:
| Parti | Mandat |
|---|---|
| Socialdemokraterna | 23 |
| Moderaterna | 9 |
| Centerpartiet | 9 |
| Sverigedemokraterna | 6 |
| Kristdemokraterna | 5 |
| Vänsterpartiet | 4 |
| Miljöpartiet | 3 |
| Liberalerna | 2 |
Totalt består kommunfullmäktige av 61 mandat. Den politiska kontrollen över kommunens utveckling ligger alltså tydligt hos den styrande majoriteten, vilket innebär att genomförandet av stora satsningar kräver både politisk samling och administrative resurser.
Vad partierna lovade — och vad som hänt
Vid valet 2022 markerade Socialdemokraterna särskilt att Östersund skulle ha en framträdande roll i den gröna nyindustrialiseringen. Den förväntade effekten var nya jobb och ökad lokal ekonomisk aktivitet. I praktiken har den utvecklingen gått långsammare än bedömningarna vid löftestillfället, enligt granskningen. Samtidigt har Centerpartiet förespråkat fler utvecklingsplaner i kommunen; SVT har gått igenom utvalda konkreta förslag från valkompassen för att se vad som skett med dem under mandatperioden.
- Datacenter i Verksmon presenterades men skrotades senare.
- Planer för e‑metanolfabrik i Lugnvik finns än så länge endast på papper.
- Styrande majoritet i kommunfullmäktige har 61 mandat att förhålla sig till.
"Övertygad om det"
Citatet ovan återges i granskningen i samband med att ett kommunalråd kommenterar möjligheten till fler elintensiva etableringar. Det tyder på att det finns fortsatt politisk vilja kring vissa etableringar, även om konkreta projekt än så länge inte genomförts.
Vad betyder detta för invånarna?
För boende i Östersund innebär den fördröjda utvecklingen att framtida jobbmöjligheter och kommunala investeringar kan komma att se annorlunda ut än vad som utlovades inför 2022. Det påverkar även samhällsplanering inom områden som infrastruktur, utbildning och bostadsbyggande. Inför valet 2026 kommer frågan om hur konkreta och genomförbara löften är att stå i centrum för debatten.
Granskningen understryker behovet av uppföljning av politiska löften och tydligare tidplaner för större projekt. För många östersundare är det viktigare än någonsin att veta vilka satsningar som verkligen kan genomföras och när resultaten väntas bli synliga i kommunen.
