Länsstyrelsen Skåne har tagit fram en kartläggning av ungas entreprenörskap i länet som presenterades förra veckan för kommuner, näringslivsaktörer, Region Skåne, inkubatorer och Ung Företagsamhet. Rapporten ingår i EU-projektet Entrepreneurial Cities URBACT och har ett särskilt fokus på unga kvinnors företagande.
Omfattande underlag – men få intervjuer
Analysen bygger på dokumentstudier, tillgänglig statistik, en genomgång av samtliga skånska kommuners webbplatser samt sex intervjuer med aktörer som representerar olika delar av stödstrukturen. I sin summering konstaterar projektutvecklaren Jörgen Dehlin att Skåne redan har ett brett utbud av aktörer och insatser: från grundskola och Ung Företagsamhet till coachning, idéutveckling, innovation och företagsstart.
”Rapporten ingår i EU-projektet Entrepreneurial Cities URBACT, med ett särskilt fokus på unga kvinnors företagande”, säger EU-projektutvecklaren Jörgen Dehlin.
Hinder och möjligheter
Huvudbudskapet i rapporten är att problemet inte primärt är brist på insatser utan snarare att det som redan finns inte hänger ihop tillräckligt väl. Analysen identifierar följande huvudutmaningar:
- Stor variation mellan kommunernas erbjudanden och tillgänglighet.
- Bristande övergångar mellan skolans entreprenörskapsinsatser och stöd på nästa nivå, såsom inkubatorer och rådgivning.
- Behov av längre tidshorisont och större långsiktighet i finansiering och stöd.
- Svagare koppling mellan befintliga insatser och näringslivet.
- Otillräcklig kunskap om hur unga, och särskilt unga kvinnor, tar nästa steg från idé till företag.
Varierande tillgång över länets kommuner
Rapporten pekar tydligt på att det finns en bra grundstruktur i Skåne men att den ser olika ut mellan kommunerna. Det gör att unga i vissa delar av länet får tillgång till ett helt annat stöd än unga i andra kommuner. Länsstyrelsen ser en möjlighet att samla kompetens för att jämna ut dessa skillnader.
Behov av starkare näringslivskoppling
En av slutsatserna är att stödsystemen behöver byggas ihop med näringslivet i högre grad. Det handlar både om mentorskap, praktiska möjligheter till samarbeten och att företag deltar i att forma utbildningsinsatser som speglar verkliga behov. Utan sådan förankring riskerar satsningarna att stanna vid idé- och utbildningsstadiet.
Praktiska rekommendationer
Rapporten innehåller rekommendationer om hur länets stödstruktur kan förbättras. Bland de åtgärder som förs fram märks:
- Utveckla bättre övergångar mellan befintliga insatser så att unga enklare kan gå från skolprojekt till affärsutveckling.
- Arbeta för mer likvärdig tillgång i alla kommuner genom samordning och delad kompetens.
- Stärka långsiktigheten i finansiering och program för att ge följd i stödinsatserna.
- Kartlägga hur unga kvinnor särskilt navigerar stegen mot företagande för att minska könsskillnader.
Vad betyder detta för unga i Skåne?
För den som är ung och intresserad av att starta företag innebär rapportens slutsatser att det finns resurser att söka – men att det kan krävas lokalt initiativ eller kontakt för att hitta rätt ingång. För kommuner och regionala aktörer innebär analysen en uppmaning att samordna och synliggöra vad som finns, så att fler får möjlighet att ta nästa steg.
| Fokusområde | Rapportens bedömning |
|---|---|
| Utbud | Brett, från skola till inkubatorer |
| Tillgänglighet | Ojämt mellan kommuner |
| Övergångar | Behöver stärkas |
Rapporten finns att läsa i sin helhet på Länsstyrelsen Skånes webbplats under titeln ”Analys av ungas entreprenörskap i Skåne”. Den kan fungera som underlag för både politiska beslut och praktisk samverkan mellan skolor, näringsliv och stödaktörer i länet.
Analysen pekar på att nyckeln inte är fler initiativ utan bättre samordning. För unga entreprenörer i Skåne kan det innebära snabbare väg från idé till verkligt företag om aktörer på alla nivåer arbetar mer gemensamt och långsiktigt.
