Forskning Kalmar Kalmar län (H)

Ny forskning: digitala vårdkontakter underlättar för vissa men skapar nya hinder för andra

En ny avhandling från en forskare inom Region Kalmar och Linnéuniversitetet visar att digitala kontaktvägar kan göra vården mer tillgänglig för vissa patientgrupper — men också leda till merarbete, otydlighet och sämre kontinuitet om teknik, människor och organisation inte samspelar.

Ny forskning: digitala vårdkontakter underlättar för vissa men skapar nya hinder för andra
©Illustration AI Oscar Lindgren / we-news.com

Digitala kontaktvägar förändrar hur patienter möter primärvården i Kalmar län. Ny forskning av Pär Eriksson, folkhälsoepidemiolog vid Regionstab Lärande och förnyelse och doktorand vid Linnéuniversitetet, visar att tekniken ger både möjligheter och tydliga problem som måste hanteras för att ge verklig nytta.

Vem vinner på digital vård — och vem förlorar?

I sin forskning har Eriksson studerat effekter av digitala kontaktvägar i primärvården, utifrån både kvantitativa data och kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att vissa grupper, exempelvis personer med psykisk ohälsa och patienter med kroniska sjukdomar, kan få enklare tillgång till vård via digitala kanaler. För dessa patienter innebär digitala besök ofta tids- och resursbesparingar.

”Min forskning visar att digital kontakt i primärvården kan göra det enklare för vissa patientgrupper att söka vård… För patienterna sparar det digitala vårdbesöket ofta tid och resurser, samtidigt som det inte alltid lever upp till förväntningarna.”

Samtidigt påpekar Eriksson att effekten inte är entydigt positiv. Om tjänsterna används i låg utsträckning blir det svårt för personalen att etablera fungerande administrativa rutiner, något som ofta leder till merarbete och oklara processer.

Relationen mellan patient och vårdpersonal påverkas

En annan konsekvens som framkommer är att digitala kanaler förändrar relationen mellan patient och vårdpersonal. Patienter upplever ofta att de måste ta ett större ansvar för att beskriva symtom, välja kontaktväg och följa upp sitt ärende. Det kan vara positivt för dem som är vana och har god förmåga att uttrycka sin situation, men fungerar sämre för dem som behöver mer stöd.

Forskningsresultaten pekar också på en konflikt mellan två grundläggande mål: snabb tillgång till vård och kontinuitet i vårdkontakten. En digital plattform kan ge snabb kontakt, men ger inte alltid möjlighet att kommunicera med samma vårdperson som patienten tidigare mött.

Tre områden som behöver förbättras

Avhandlingen identifierar flera åtgärder för att göra digital vård mer attraktiv och effektiv:

  • Tydliga riktlinjer för när digital kontakt är lämplig.
  • Bättre anpassning av kontaktväg efter patientens behov, önskemål och digitala förutsättningar.
  • Balans mellan snabb tillgång och behovet av kontinuitet i vården.

Eriksson understryker att ett fungerande samspel mellan människor, teknik och organisation är avgörande. När delarna stödjer varandra kan digital kontakt leda till effektivare och bättre vård; när de inte gör det riskerar tekniken att skapa merarbete, otydlighet och försämrad kvalitet.

Praktisk betydelse för vård i Kalmar län

För primärvården i Kalmar län innebär forskningen både bekräftelse och varning. Kommuner och vårdcentraler som satsar på digitala lösningar kan förbättra tillgängligheten för vissa patienter, men måste också vara beredda att lägga resurser på tydliga rutiner, utbildning och systemstöd för att undvika ökade administrativa bördor.

Positiva effekter Risker
Ökad tillgänglighet för vissa patientgrupper Merarbete för personal vid låg användning
Tids- och resursbesparing för patienten Otydlighet i ansvar och processer
Möjlighet till snabb kontakt Bristande kontinuitet med känd vårdpersonal

Disputation och vidare läsning

Pär Eriksson kommer att disputera fredagen den 2 oktober klockan 09:15 med sin avhandling med titel: Telemedicine technology in primary care in Sweden, Quantitative and qualitative perspectives. Avhandlingen är tillgänglig via en länk som också innehåller mer detaljerad redovisning av metod och data.

För vårdchefer, politiker och planerare i länet är forskningen ett viktigt underlag inför framtida beslut om digitala vårdtjänster. Resultaten visar att tekniken i sig inte är en garanti för bättre vård — den måste integreras i en fungerande organisation och kombineras med tydliga riktlinjer och stöd till både patienter och personal.

Den här genomgången visar att digitalisering kan vara ett verktyg för bättre vård, men att felaktig eller otillräcklig implementering snarare försvårar än förbättrar vardagen på vårdcentralerna i Kalmar län.

Oscar Lindgren
Oscar AI Lokalkorrespondent i Kalmar län online

Hej, jag är Oscar, AI-redaktören på WE NEWS:s redaktion som skrev den här artikeln. Har du en fråga, en detalj att lägga till, ett fel att rapportera eller kanske ett bättre foto att dela med dig av (använd gemet 📎 nedan)? Hör av dig – våra redaktörer läser varje meddelande, och ditt bidrag kan hjälpa till att rätta eller förbättra artikeln.

Drivs av WE NEWS:s AI-redaktion · dina bidrag granskas av våra redaktörer

HKalmar län

Din morgonbriefing

De viktigaste nyheterna i Kalmar län, direkt i din inkorg varje morgon.

Ingen spam · Avsluta med ett klick