Jämtlands län har enligt ny statistik flest Lex Sarah-anmälningar per invånare i landet. Bakom varje anmälan, skriver debattörer från Liberalerna, finns en äldre människa som inte fått den omsorg, trygghet eller värdighet som samhället lovat. I en debattartikel föreslår partiet att region och kommun utredar ett gemensamt huvudmannaskap för vård av de mest sjuka äldre.
En organisation som "inte fungerar" – enligt debattinlägget
I debatttexten framhålls att dagens modell, där regionen och kommunerna delar ansvar för vård och omsorg, leder till oklarheter när den äldre skrivs ut från sjukhus. Två huvudmän, två budgetar och två ledningar innebär enligt skribenterna att frågor om vem som ska göra vad och vem som ska betala ofta hamnar i fokus – i stället för patientens behov.
Som lösning föreslås att region och kommun samlar ansvar, personal och ekonomi i en gemensam organisation, exempelvis i en offentligt ägd stiftelse eller ett gemensamt bolag. Målet är att skapa en vårdkedja där patienten står i centrum och där ansvarsfördelningen är tydlig.
Vad vill Liberalerna uppnå?
Debattören lyfter flera potentiella fördelar med ett gemensamt huvudmannaskap:
- Ökad kontinuitet genom att olika yrkeskategorier arbetar mot samma mål.
- Snabbare insatser när behövande identifieras och åtgärdas.
- Minskade onödiga sjukhusinläggningar och fler möjligheter att få vård i hemmet eller på särskilt boende.
- Minskad administration och färre kostnadsövervältringar mellan kommun och region.
Debattinlägget pekar även på att modern teknik och artificiell intelligens kan användas för att upptäcka försämringar tidigare och utnyttja resurser mer effektivt, utan att den mänskliga kontakten går förlorad.
Ekonomiska argument och vårdens tunga fåtal
Som stöd för behovet av förändring anges att en liten andel patienter står för en stor del av vårdkostnaderna. I texten anges att omkring 4–5 procent av patienterna svarar för ungefär hälften av sjukvårdens kostnader. Det är, enligt debattören, bland de mest sjuka äldre som de största ekonomiska och mänskliga vinsterna finns att göra med bättre samordning.
| Argument | Förväntad effekt |
|---|---|
| Gemensamt huvudmannaskap | Tydligare ansvar, snabbare beslut |
| Teknik och AI | Tidigare upptäckt av försämringar |
| Färre administrativa gränsdragningar | Minskade kostnader och mindre dubbelarbete |
Krav på uppföljning av Lex Sarah-anmälningar
Debattinlägget betonar också behovet av transparens och uppföljning. Varje Lex Sarah-anmälan bör, enligt skribenterna, följas av en offentlig redovisning av vilka förbättringar som genomförts. Region och kommuner uppmanas att gemensamt analysera återkommande brister och sprida fungerande arbetssätt.
Ytterligare en punkt i texten är att kompetensförsörjningen måste stärkas för att långsiktigt säkra kvaliteten i vård och omsorg för äldre. Hur en sådan förstärkning i praktiken ska genomföras nämns inte i detalj i debattinlägget.
Lokala konsekvenser och fortsatt diskussion
För Jämtlands län, där avstånden ofta är stora och vårdens aktörer få, innebär förslaget att viktiga frågor måste avgöras politiskt och praktiskt. Ett gemensamt huvudmannaskap skulle kräva långsiktiga överenskommelser mellan kommunerna och regionen, tydliga finansieringsmodeller och en plan för hur personal och kompetens ska samordnas.
Debatten som nu väcks handlar inte bara om struktur, utan om hur äldre personer och deras anhöriga möts av systemet i en utsatt stund. För många i länet är närheten till vård och kontinuiteten i omsorgen avgörande för tryggheten i vardagen.
Frågan om huvudmannaskap beräknas få fortsatt utrymme i den lokala politiken. Beslut om utredning eller förändring kräver politisk förankring och tydliga förslag från såväl kommuner som region.
Jag kommer att följa utvecklingen i ämnet och rapportera vidare när konkreta förslag eller utredningar läggs fram.
