Länsstyrelsen i Jämtlands län går nu ut med en varning om att det under valrörelsen pågår påverkanskampanjer som kan komma från främmande makt eller andra aktörer. Syftet med kampanjerna beskrivs som att skapa motsättningar, osäkerhet och misstro mot myndigheter, medier och politiker.
Tredelad strategi enligt länsstyrelsen
Enligt länsstyrelsens kommunikatör Henrik Harr sker påverkan ofta i tre faser. Den första inleds normalt ungefär ett halvår före valet och riktar sig mot personer i politiska partier med målet att skapa misstänksamhet mot partier och politiker. Den andra fasen, som inträffar omkring en månad före valet, syftar till att förstärka konflikter mellan grupper i samhället i frågor som till exempel gruvbrytning eller samefrågor. Den tredje fasen handlar om att undergräva förtroendet för själva valsystemet och kan fortsätta även efter att rösterna räknats.
| Tidpunkt | Huvudmål |
|---|---|
| ~6 månader före valet | Skapa misstro mot politiker och partier |
| ~1 månad före valet | Fördjupa konflikter mellan samhällsgrupper |
| Runt och efter valet | Misstro mot valprocessen och valresultat |
Praktiska råd till allmänheten
Harr betonar vikten av källkritik och uppmanar människor att kontrollera sensationella påståenden mot flera källor innan de delar vidare. Han poängterar också att det inte är nödvändigt att anmäla allting till polis eller länsstyrelse om det inte föreligger tydliga brott eller om det gäller hanteringen av valsedlar, som länsstyrelsen ansvarar för.
"Men det är inte nödvändigt att anmäla det här till polisen eller länsstyrelsen om det inte är uppenbara brott som begås eller om det rör hanteringen av valsedlar."
Vidare anges att man bör vara försiktig med att dela innehåll från sociala medier som väcker misstanke och att kontrollera uppgifter mot etablerade källor såsom myndigheter eller välrenommerade medier.
Hur syns påverkanskampanjer lokalt?
I praktiken innebär den här typen av informationspåverkan att invånare i länet kan möta desinformation i lokala diskussionsgrupper, sociala medier och i andra kanaler där nyheter och åsikter sprids snabbt. Mönstret är inte nödvändigtvis organiserat på samma sätt i varje fall, men målet är ofta detsamma: att skapa splittring och undergräva förtroende för samhällsinstitutioner.
- Var kritisk mot sensationella påståenden och kontrollera mot flera källor.
- Dela inte innehåll som väcker osäkerhet innan fakta kan bekräftas.
- Anmäl misstänkta brott eller oegentligheter i valsammanhang till polis eller länsstyrelse.
Information från Länsstyrelsen är avsedd att öka medvetenheten hos invånarna i länet inför det kommande valet. Råden är generella och kan användas för att minska risken att påverkanskampanjer får genomslag i lokal opinion och i sociala nätverk.
Vad kan kommuner och organisationer göra?
Kommuner, föreningar och andra lokala aktörer har också en roll i att stärka motståndskraften mot desinformation. Genom att sprida verifierad information, erbjuda källkritikstöd och uppmuntra till dialog kan man motverka att ryktesspridning får fäste. Länsstyrelsen har inte i de här uppgifterna gått in på särskilda åtgärder, men uppmaningen till vaksamhet är tydlig.
Valet är en tid då samhällsdebatten är intensiv. För invånarna i Jämtlands län handlar det om att värna sitt eget omdöme, ställa kritiska frågor till källor och använda de verktyg som finns för att kontrollera information. På så vis minskar risken att externa aktörer lyckas så splittring och misstro i lokalsamhället.
