I Östergötland lever enligt Försäkringskassan nästan 12 200 personer på sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är drygt en tiondel fler än om länets andel följt riksgenomsnittet. Samtidigt pekar flera rapporter och myndighetsgranskningar på att ekonomisk utsatthet och psykisk ohälsa ofta förstärker varandra, vilket i praktiken leder till svårare livsvillkor för dem som står längst från arbetsmarknaden.
Vad siffrorna visar
Sjuk- och aktivitetsersättningen ska fungera som ett grundläggande inkomstskydd för den som har en långvarig nedsatt arbetsförmåga. Men enligt en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har ersättningen successivt tappat den funktionen. Samtidigt har kostnader för mat, boende och andra nödvändigheter stigit kraftigt, vilket minskar möjligheten för långvarigt sjuka att klara vardagen eller att skapa förutsättningar för återgång till arbete eller studier.
Rapporterna som pekar på samband
Flera ideella organisationer och myndigheter har belyst konsekvenserna. Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) visar i sin rapport "Mat eller medicin" att nästan hälften av medlemmarna det senaste året inte haft råd att köpa mat, och att var tredje person avstått från nödvändiga läkemedel av ekonomiska skäl. Organisationen Mind rapporterar att ekonomiska problem förs upp i ungefär vart fjärde samtal till deras självmordslinje.
| Stat | Vad det betyder |
|---|---|
| 12 200 | Personer i Östergötland på sjuk- eller aktivitetsersättning |
| Nästan 50% | Andel RSMH-medlemmar som inte haft råd att köpa mat det senaste året |
| 33% | Andel RSMH-medlemmar som avstått från läkemedel av ekonomiska skäl |
| 25% | Andel samtal till Mind där ekonomiska problem tas upp |
Konsekvenser för vardagen
På individuell nivå blir effekterna konkret: oro för hyra, elräkning eller nästa matinköp kan göra en redan svår situation ohållbar. Socialstyrelsens statistik visar att personer som lever på ekonomiskt bistånd har en kraftigt förhöjd risk för självmord jämfört med övriga befolkningen. Östergötland hör också till de län som har högst självmordstal i landet, enligt statistiska sammanställningar.
Varför frågan kräver samordning
Trots att sambandet mellan ekonomi och psykisk hälsa är väldokumenterat behandlas de ofta som separata frågor i politiken. Det leder till att insatser kan bli fragmenterade: vård och behandling hanteras i en sektor, medan ekonomiskt stöd, arbetsförmågebedömningar och socialt stöd hanteras i en annan. Resultatet blir att människor som behöver helhetslösningar inte får det.
- Hälso- och sjukvård måste se ekonomiska förutsättningar som en del av behandlingsplaner för psykisk ohälsa.
- Kommunernas socialtjänster och Arbetsförmedling/ Försäkringskassan behöver samordna insatser för att undvika glapp i stöd.
- Politiska beslut om ersättningsnivåer och bostadsstöd påverkar direkt människors möjligheter att följa behandlingar och läkemedelsordinationer.
Lokala följdfrågor
För Region Östergötland och länets kommuner innebär slutsatserna flera praktiska utmaningar: att identifiera grupper som riskerar att falla mellan stolarna, att säkerställa tillgång till psykisk hälso- och sjukvård samtidigt som ekonomiska stödmekanismer ses över, och att följa upp effekterna av redan genomförda förändringar i sjukförsäkringen. Inspektionens bedömning att sjukersättningen successivt förlorat sin roll som reellt inkomstskydd skärper behovet av åtgärder.
Vad som kvarstår
Det finns i nuläget ingen enkel lösning. De nationella och lokala aktörerna måste både förbättra ekonomiskt skydd för långvarigt sjuka och integrera ekonomiska aspekter i vårdinsatser. För invånare i Östergötland innebär detta krav på större samverkan mellan myndigheter, kommuner och region, samt att beslut om ersättningsnivåer och lokala stödfunktioner får större tyngd i planeringen av psykisk hälso- och sjukvård.
Situationen i länet visar tydligt att frågor om ekonomi och psykisk hälsa inte kan hanteras var för sig – utan kräver samlade politiska och praktiska lösningar för att människor ska slippa välja mellan mat och medicin.
