Stort återställningsprojekt börjar i september
Den 14 september inleder Länsstyrelsen Östergötland arbetet med att återställa Skrivaremoån och därigenom återskapa den sänkta Mossebosjön i Ydre kommun. Projektet omfattar totalt cirka 80 hektar och beskrivs av myndigheten som det största våtmarksprojekt man hittills genomfört i länet.
Återställningen innebär att den rensade åfåran får tillbaka sten och block, att slingrande partier återskapas och att diken i torvmarker fylls igen och täpps. Arbetsinsatsen planeras att genomföras stegvis för att undvika att områden nedströms blir helt torrlagda under arbetet.
"Skrivaremoån är ett stort vattendrag som rinner genom torv. Sådana vattendrag är särskilt utsatta för rensning, och det finns knappt några opåverkade vattendrag i torv i hela Södra Sverige. Därför känns det extra viktigt att återställa just Skrivaremoån," säger Fia Sundin, projektledare.
Varför projektet görs
Området kring Mossebosjön och Skrivaremoån har påverkats av omfattande dikning sedan 1800-talet. Diken och rensningar har sänkt vattennivåerna och torkat ut torvmarkerna, vilket lett till igenväxning av våtmarker och förlust av värdefulla naturtyper. Den torra torven exponeras för syre och bryts då ner, vilket frigör växthusgaser till atmosfären.
Återställningen syftar till flera konkreta miljöeffekter:
- Återskapande av naturliga våtmarker och biologisk mångfald.
- Stopp av kraftig erosion i Skrivaremoån.
- Återblötläggning av torvmark för att minska utsläpp av växthusgaser.
Praktiskt genomförande
Under de närmaste veckorna väntas grävmaskiner arbeta i området. Enligt Länsstyrelsen kommer tre maskiner att vara i drift samtidigt när man lägger tillbaka sten och block i fåran för att återställa den gamla, slingrande åfåran. Parallellt med detta ska diken i torvmark pluggas igen.
"För att området nedströms i Skrivaremoån inte ska bli helt torrlagt under arbetet sker det långsamt över flera veckor," säger Johanna Wahlbäck, handläggare vatten på länsstyrelsen Östergötland.
Myndigheten betonar att arbetet sker i etapper för att begränsa negativa effekter på vattenföring och för att ge ekosystemet möjlighet att anpassa sig successivt. Detaljer om exakt arbetsordning och tidplan för varje delsträcka presenteras av projektledningen vid uppstart.
Lokala konsekvenser och möjligheter
Återskapandet av Mossebosjön bedöms ha flera lokala effekter. I första hand förväntas förbättrade förutsättningar för våtmarksartenas återkomst och minskad erosion längs ån. På längre sikt kan återblötläggning av torvmark bidra till lägre utsläpp av växthusgaser från området.
Samtidigt innebär arbetet maskinell påverkan i känsliga områden, vilket kräver noggrann planering och uppföljning. Länsstyrelsen anger att återställningen är ett viktigt steg för att stoppa markvegetationens försämring och för att skydda naturtyper som sedan länge har påverkats av historisk dikning.
Fakta i korthet
| Åtgärd | Uppgift |
|---|---|
| Startdatum | 14 september 2026 |
| Omfattning | Circa 80 hektar |
| Maskiner | Tre grävmaskiner i drift samtidigt |
| Huvudmål | Återskapa åfåra, fylla igen diken, återblötlägga torv |
Projektet följer länsstyrelsens mål om att förbättra vattenmiljöer och minska klimatpåverkan från torvmarker. Hur snabbt naturen svarar på åtgärderna beror på lokala förutsättningar, väder och efterföljande skötsel.
Vad händer nu?
Arbetet påbörjas enligt plan den 14 september. De närmaste veckorna kommer synlig påverkan i terrängen att öka när sten återläggs i åfåran och vissa diken tätas. Länsstyrelsen har framhållit att återställningen sker kontrollerat för att undvika abrupta förändringar nedströms.
För boende och markägare i Ydre kan åtgärderna ge ett långsiktigt skydd mot erosion och bidra till att viktiga våtmarksbiotoper återetableras. Samtidigt kan byggnation och tillfälliga störningar under arbetets gång påverka framkomlighet och landskapsbild lokalt.
Projektet är ett konkret exempel på hur historiska markregleringar nu omvärderas i ljuset av klimatmål och naturvård, och blir en av de större satsningarna i länets arbete med att restaurera våtmarker.
