Fler anställda men färre platser för direkt service
En ny kartläggning från Länsstyrelsen, den femte i ordningen, visar att antalet personer som arbetar inom statlig sektor ökat i Östergötlands län samtidigt som antalet fysiska arbetsställen och besökskontor minskar. Undersökningen omfattar också statens närvaro och service i så kallade utanförskapsområden, där närvaron bedöms vara låg.
I riket har sysselsättningen inom statlig verksamhet ökat med 10,1 procent sedan 2020. I Östergötland är ökningen betydligt högre; länet har haft den största procentuella ökningen i landet med 16,2 procent mellan 2020 och 2024. 2024 var 17 046 personer sysselsatta i statlig sektor i länet, enligt Länsstyrelsen.
Orsaker till ökningen i Östergötland
Länsstyrelsen pekar på flera förklarande faktorer. Bland annat finns många myndigheter i länet, och särskilt en ökning inom rättsväsendet samt hos Kriminalvården, som har sitt huvudkontor i Norrköping. Det framgår tydligt att ökade anslag eller omstruktureringar inom vissa sektorer gett fler arbetsmöjligheter i länet, samtidigt som utvecklingen inte slagit igenom i form av fler arbetsställen.
"2024 var 17 046 personer sysselsatta inom statlig sektor i Östergötland," säger Madeleine Söderstedt Sjöberg, näringslivsdirektör på Länsstyrelsen Östergötland.
Färre arbetsställen och minskade besökskontor
Samtidigt som antalet anställda ökar har antalet fysiska platser där statlig verksamhet bedrivs minskat. I hela riket finns 220 statliga myndigheter och 2 662 arbetsställen. Sedan 2021 har det totala antalet arbetsställen minskat med 13 stycken, medan antalet myndigheter varit oförändrat.
I Östergötland rapporteras 40 statliga myndigheter och 107 arbetsställen. För servicegivande myndigheter syns en mer tydlig nedgång i antalet egna besökskontor: år 2026 fanns totalt 765 besökskontor i landet, vilket innebär en minskning med 88 kontor jämfört med 2021. Polismyndigheten står för den största neddragningen med en minskning om 61 kontor.
Konsekvenser för tillgänglighet och utsatta områden
Kartläggningen visar vidare att den statliga närvaron och servicen i utanförskapsområden bedöms som låg. Det innebär att invånare i dessa områden i regel har sämre tillgång till fysiska möten med statliga myndigheter, vilket kan påverka möjligheten att få hjälp, information och service i frågor som rör både rättssäkerhet och sociala stödinsatser.
- Ökade sysselsättningstal men färre arbetsställen kan innebära centralisering av verksamhet.
- Minskningen av besökskontor betyder begränsad fysisk tillgänglighet för vissa grupper.
- Låg närvaro i utanförskapsområden skapar risk för ökade avstånd till myndighetshjälp.
Vad betyder det lokalt?
För Östergötland innebär statistiken en dubbelbild. Å ena sidan stärker ökade anställda den lokala arbetsmarknaden, inte minst inom rättsväsendet och Kriminalvården. Å andra sidan kan färre arbetsställen och besökskontor minska den lokala närheten till statlig service, vilket särskilt drabbar dem som behöver personlig handläggning eller saknar god digital tillgång.
Kommunerna i länet står inför utmaningen att kompensera för minskad statlig fysisk närvaro, exempelvis genom samverkanslösningar eller lokala servicepunkter. Samtidigt pekar nedgången i besökskontor på en fortsatt digitalisering av service, vilket ställer krav på både teknik och digital kompetens bland medborgare.
Översikt av nyckeltal
| Nyckeltal | Riket | Östergötland |
|---|---|---|
| Antal myndigheter | 220 | 40 |
| Arbetsställen | 2 662 | 107 |
| Sysselsatta 2024 | 293 000 | 17 046 |
| Procentuell sysselsättningsökning sedan 2020 | 10,1 % | 16,2 % |
| Besökskontor (2026) | 765 (−88 sedan 2021) | — |
Tabellen ger en samlad bild av läget utifrån den nationella kartläggningen och Länsstyrelsens analys för Östergötland. För vissa poster, exempelvis antal besökskontor per län, redovisar rapporten endast totaler på riksnivå.
Frågor framåt
Rapportens slutsatser väcker flera frågor inför kommande planeringar: Hur säkerställer staten tillgänglig service i områden med svag fysisk närvaro? Vilka lokala lösningar kan utvecklas för att stödja medborgare utan digital tillgång? Och hur påverkar centralisering av arbetsställen regional utveckling och serviceförmåga på längre sikt?
Resultaten från kartläggningen blir underlag för fortsatt dialog mellan statliga myndigheter, länsstyrelse och kommuner i Östergötland om hur statlig service kan vara både effektiv och tillgänglig för hela befolkningen.
