Antalet fällda älgar i Gävleborgs län ökade kraftigt under jaktåret 2025/2026. Totalt sköts 4 509 älgar i länet, vilket motsvarar en ökning med 38 procent jämfört med föregående år. Denna utveckling följer mönstret på riksnivå där antalet fällda älgar steg från omkring 56 700 till cirka 62 300.
Höjt avskjutningsmål inför säsongen
Inför den kommande jaktsäsongen har länsstyrelsen i Gävleborg höjt det totala avskjutningsmålet för länet från 4 849 till 6 227 älgar. Säsongen startar i delar av länet nästa vecka, och målsättningen är alltså betydligt större än i fjol.
Under fjolåret nåddes inte det tidigare beslutade målet; avskjutningen uppgick till cirka 93 procent av den beslutad kvoten på 4 849 älgar. Beslutet om att höja målet bygger på den senaste statistiken över fällda djur och görs i samråd med älgförvaltningsområdena.
Skillnader mellan förvaltningsområden
Gävleborg är uppdelat i nio älgförvaltningsområden under länsstyrelsen: Norra Hälsingland, Öster Ljusnan, Långvind, Hamrångefjärden, Strömsbruk, Ljusdal-Ramsjö, Ljusnan-Voxnan, Södra Gästrikland och Ödmården. Dessutom täcker delar av länet älgförvaltningsområden under länsstyrelserna i Dalarna, Uppsala och Jämtland.
I flera områden ökade antalet fällda älgar markant. Störst procentuell uppgång noterades i Långvind, där antalet fällda gick från 38 till 91 älgar, en ökning med 139 procent. Också i Norra Hälsingland och Öster Ljusnan sågs stora ökningar.
- Norra Hälsingland: 1 657 fällda, +405 (+32 procent)
- Öster Ljusnan: 471 fällda, +105 (+29 procent)
- Långvind: 91 fällda, +53 (+139 procent)
- Gävle-Dala ÄFO: 1 322 fällda, −9 (−3 procent)
- Hamrångefjärden: 135 fällda, +16 (+13 procent)
- Strömsbruk: 155 fällda, +50 (+48 procent)
I tre av förvaltningsområdena nåddes eller överträffades de beslutade avskjutningsmålen under fjolåret. Inför den kommande säsongen har målen höjts i bland annat Norra Hälsingland, Öster Ljusnan och Gävle-Dala ÄFO, medan de sänkts i Långvind.
Vad betyder siffrorna lokalt?
För jägare, markägare och vägmyndigheter har en ökad älgstam flera praktiska konsekvenser. Högre avskjutningsmål innebär kraftigare jakttryck på utpekade områden, framför allt i norra delarna av länet där avskjutningen ökade mest. Samtidigt kan en större älgstam ge ökade vilt- och trafikproblem på vägarna, liksom påverkan på skogsbrukets ungskogar.
Lokala älgskötselområden och viltråd behöver nu anpassa jaktplaner och samordna insatser för att nå de nya målen. För den enskilde jägaren innebär det i praktiken fler tilldelningar i vissa områden, medan andra kan få stramare reglering beroende på hur målen satts.
Tabell: Utvalda förvaltningsområden i Gävleborg
| Förvaltningsområde | Fällda älgar 2025/2026 | Förändring jämfört med 2024/2025 |
|---|---|---|
| Norra Hälsingland | 1 657 | +405 (+32 %) |
| Öster Ljusnan | 471 | +105 (+29 %) |
| Långvind | 91 | +53 (+139 %) |
| Gävle-Dala ÄFO | 1 322 | −9 (−3 %) |
| Hamrångefjärden | 135 | +16 (+13 %) |
| Strömsbruk | 155 | +50 (+48 %) |
Statistiken visar att läget varierar kraftigt mellan olika delar av länet. Förvaltning och planering sker därför på områdesnivå för att anpassas till lokala förutsättningar.
De nya målen och den ökade avskjutningen följer en nationell trend, där 13 av 20 län med älgjakt också rapporterade ökningar. För jägare i Gävleborg väntar nu en jaktstart med högre ambitioner att nå den upptrissade kvoten. Samtidigt ligger en utmaning i att förena viltförvaltningens mål med säkerheten i trafiken och skogsnäringens intressen.
