Jämtlands län har klart lägre andel unga som påbörjar högskolestudier jämfört med flera andra delar av landet. I den senaste årsrapporten från Universitetskanslerämbetet framgår att bara 33 procent av länsborna har inlett en högskoleutbildning vid 24 års ålder, att jämföra med 54 procent i Stockholms län.
Jobb och andra vägar efter gymnasiet
Bilden som framträder är inte entydig. För många unga innebär gymnasieexamen starten på yrkeslivet snarare än fortsatta studier. Ett exempel är Alfred Handler, 20, från Ås, som efter studenten först genomförde värnplikt och därefter fick en fast anställning på en byggfirma. För närvarande arbetar han med takbyte på Frösön. Alfreds erfarenhet illustrerar en väg som många i länet väljer — tidig etablering i arbetslivet.
"Jag var inget stort fan av skolbänken"
Citatet ovan speglar en attityd som återkommer i samtal med unga på orter där praktiska yrken och lokala arbetsmöjligheter finns. I en region med starkt industri- och tjänstesektor inom bygg, skogsbruk och turism erbjuder arbetsmarknaden ofta fasta jobb utan krav på högskoleexamen.
Regionala skillnader och konsekvenser
Att andelen som påbörjar högskolestudier varierar kraftigt mellan län har flera förklaringar. Tillgänglighet, traditioner, lokala arbetsmarknadens struktur och attityder till högre utbildning spelar in. Mindre tätbefolkade län kan också ha färre lokala studieplatser och längre avstånd till universitet, vilket kan påverka ungas beslut att studera direkt efter gymnasiet.
Konsekvenserna är flerdimensionella. På kort sikt kan ett starkt inflöde av unga till arbetsmarknaden vara positivt för lokala företag och för aktörer som behöver praktisk arbetskraft. Men på längre sikt kan låg andel högskolestuderande påverka tillgången på specialistkompetenser och möjligheter att genomföra omställning inom lokala näringar.
Vad visar siffrorna?
| Län | Andel som påbörjat högskola vid 24 år |
|---|---|
| Jämtlands län | 33 % |
| Stockholms län | 54 % |
Tabellen visar två av de siffror som Universitetskanslerämbetets rapport tar upp. Rapporten granskar trender över tid och regionala skillnader, men även andra län presenteras i den fullständiga redovisningen.
Praktisk information för unga och familjer
För unga i Jämtlands län som överväger vidare studier kan följande praktiska steg vara relevanta:
- Undersök möjliga distans- eller campusutbildningar och vilka krav som gäller för antagning.
- Kontakta studie- och yrkesvägledare på hemorten för individuell vägledning och information om behörighet och studiestöd.
- Väg in arbetslivserfarenhet och möjligheten att kombinera arbete med deltidsstudier.
Lokala aktörer, skolor och myndigheter spelar en roll för att unga ska kunna göra välgrundade val. Samtidigt är det viktigt att erkänna värdet i praktiska yrkesval för den lokala ekonomin.
Vad händer framöver?
Statistiken väcker frågor om hur utbildningsmöjligheter och rekryteringsbehov kan mötas i framtiden. Kommuner och utbildningsanordnare kan behöva samarbeta för att erbjuda flexiblare studievägar och lyfta fram kombinationer av arbete och vidareutbildning.
Utgångspunkten för debatten bör vara unga människors egna förutsättningar och valmöjligheter. I en region där natur, traditionella yrken och ett starkt lokalt arbetsliv påverkar livsvalen är det viktigt att både utbildningssystem och arbetsgivare ser över möjligheter att stödja såväl studier som inträde på arbetsmarknaden.
Uppgifterna om andelar som påbörjat högskoleutbildning vid 24 års ålder kommer från Universitetskanslerämbetets senaste årsrapport.
