Färre fysiska lån – men inte nödvändigtvis mindre läsning
Lidingöborna lånade i genomsnitt nästan tre fysiska böcker per invånare förra året, enligt den årliga biblioteksstatistiken från Kungliga biblioteket som nyhetstjänsten Newsworthy har bearbetat. Det motsvarar en minskning med 10 procent jämfört med för tio år sedan.
Statistiken bekräftar en nationell trend: många kommuner har sett färre fysiska utlån under det senaste decenniet, samtidigt som efterfrågan på digitala tjänster ökat. På Lidingö finns i dag ett kommunalt bibliotek och invånarnas fysiska lån per person ligger något under riksgenomsnittet men följer mönstret i Stockholms län.
Vad visar siffrorna?
- Fysiska lån per invånare på Lidingö: cirka 3
- Förändring över tio år: −10 procent
- Antal bibliotek i kommunen: 1
Newsworthys bearbetning visar också att förändringen i länet varierar mellan kommuner. I vissa kommuner har utlånen minskat markant, i andra är förändringen liten eller till och med positiv. Det innebär att bilden av biblioteksanvändning är blandad även inom samma region.
| Kommun | Lån per invånare | Förändring 10 år | Antal bibliotek |
|---|---|---|---|
| Lidingö | 3 | −10% | 1 |
| Nacka | 4 | −13% | 6 |
| Stockholm | 3 | −12% | 46 |
Konsekvenser för Lidingö
För kommunen väcker siffrorna frågor om hur biblioteksverksamheten ska anpassas. Minskade fysiska lån behöver inte betyda att invånarna läser mindre — många läser fortfarande tryckta böcker eller väljer att köpa eller låna digitalt. Enligt källorna har Bokbarometern 2026 och SOM-institutets undersökningar visat att en stor andel svenskar fortsatt läser i tryckta böcker regelbundet eller åtminstone någon gång per år.
För Lidingös bibliotek innebär utvecklingen att planering av lokaler, inköp och digitala tjänster måste vägas mot fortsatt behov av fysiska samlingar och lokala mötesplatser. Biblioteket är inte bara en utlåningsfunktion utan också en plats för arrangemang, studier och kulturella möten — funktioner som inte fullt ut fångas av utlåningsstatistik.
”Var man får tag i sina böcker är ju bara en del av det hela. Många människor köper fortfarande böcker, eller lånar av varandra”,
orden återges i den bearbetade rapporten som påpekar att förändrade utlåningsmönster inte nödvändigtvis innebär minskat intresse för litteratur.
Regionens bild
I Stockholms län ser bilden ut så att flertalet kommuner har lägre fysiska utlån än för tio år sedan, men variationerna är tydliga. Vissa kommuner visar marginella förändringar eller till och med ökningar, vilket tyder på att lokala förutsättningar och biblioteksstrategier spelar roll för hur invånarna använder tjänsterna.
För Lidingö blir den viktigaste frågan hur kommunen ska kombinera stöd för fysiska böcker och mötesplatser med investeringar i digitala lån och tjänster. Beslut om öppettider, inköp och satsningar på digital infrastruktur får större tyngd när statistiken visar tydliga skiften i invånarnas beteenden.
Utvecklingen följs av bibliotekspersonal och politiker som måste väga tillgänglighet, kulturstöd och kostnadseffektivitet mot var invånarna faktiskt hämtar sina böcker och kulturella upplevelser.
