Uppsala — Antalet barn och unga som polisen i Uppsala län kopplar till kriminella nätverk har minskat markant enligt polisens egen lista. Från att ha omfattat 190 namn år 2022 innehåller listan i år 103 namn, uppger polisens underrättelsechef i region Mitt, Jale Poljarevius.
Polisens metod och försiktiga tolkningar
Polisen betonar att listan bygger på en mätmetod som beskrivs som trubbig. Det innebär enligt Poljarevius att siffrorna inte kan tolkas som en exakt kartläggning, men att de samtidigt ger en indikation på utvecklingen över tid. Han varnar för snabba slutsatser, men konstaterar också att man ser en minskning av antalet våldsamma dåd kopplade till nätverken.
"Man ska inte dra förhastade slutsatser, men vi ser samtidigt att antalet dåd minskar," sade Jale Poljarevius.
Efterfrågan på unga rekryter kvarstår
Trots nedgången i antalet unga som listas pekar underrättelsechefen på att efterfrågan på ungdomar för att genomföra gängens våldsdåd fortfarande är hög. Det innebär en risk för att situationen kan förändras snabbt om arbetet mot rekrytering och våldslig brottslighet försvagas.
Vad siffrorna visar
Sammanställningen ger en enkel bild av utvecklingen över de senaste åren:
| År | Antal namn på listan |
|---|---|
| 2022 | 190 |
| 2026 (i år) | 103 |
Konsekvenser för lokalt arbete
För lokala myndigheter, skolor och civilsamhällesaktörer innebär en sådan utveckling både möjligheter och utmaningar. En minskning i antalet barn och unga som polis kopplar till nätverk kan ge andrum för förebyggande insatser — men om insatserna skalas ned i förtid finns risken att trenden kan brytas.
De viktigaste faktorerna för att bibehålla och förstärka en positiv utveckling brukar vara fortsatt fokus på tidiga insatser, samverkan mellan skola, socialtjänst och polis samt tillgång till alternativa aktiviteter för unga. Polisen betonar behovet av att inte slappna av i arbetet mot rekrytering.
Praktiska följder och vad som kan väntas lokalt
I ett läge där antalet listade unga sjunker kan kommuner och lokala aktörer överväga följande insatser för att minska risken för återvändande till högre nivåer av rekrytering:
- Fortsatt samverkan mellan myndigheter för att upptäcka och stötta ungdomar i riskzonen.
- Upprätthålla och utveckla förebyggande aktiviteter i skolor och fritidsmiljöer.
- Satsa på närvarande vuxna och mentorskap för att erbjuda alternativa nätverk för unga.
Vad polisen varnar för
Polisens varning gäller särskilt att efterfrågan på ungdomar kvarstår hos kriminella grupper. Det gör att även små förändringar i nätverkens struktur eller i det lokala arbetet kan påverka utvecklingen snabbt.
Det är också värt att notera att en metod som beskrivs som "trubbig" kan missa nyanser — exempelvis vilka typer av roll ungdomarna har i nätverken eller hur bindande kopplingen är. Det innebär att siffror på listan inte alltid fångar hela bilden av ungdomars vardag och risker.
Avslutande perspektiv
Den senaste statistiken visar en tydlig minskning i antalet barn och unga som polisen kopplar till kriminella nätverk i Uppsala län. Samtidigt är polisens budskap klart: framstegen är sköra och kriminella aktörers behov av rekryterbara ungdomar kvarstår. För att bibehålla den positiva utvecklingen krävs fortsatt arbete från flera samhällsaktörer, samt vaksamhet mot att tolka listorna som slutgiltiga bevis på läget i länet.
