En övervägande majoritet av svenska tjänstemän är oroliga för att klimatförändringar ska leda till extremväder i Sverige redan i år, visar en ny rapport från TCO. Samtidigt anser mer än hälften att den egna kommunen är dåligt rustad för att hantera sådana händelser — en bild som stämmer väl överens med särskilda risker som pekas ut i Uppsala län.
Starka siffror från Novusundersökning
Rapporten innehåller en Novusundersökning bland yrkesverksamma tjänstemän där 91 procent uppger att de oroar sig i någon grad för extremväder och naturolyckor i Sverige redan i år. Samtidigt svarar 55 procent att de tror att kommunen där de bor är ganska eller mycket dåligt rustad att hantera klimatrelaterade händelser.
"Klimatriskerna har blivit politikens blinda fläck, trots sommarens torka och bränder i Europa som visat hur katastrofala följderna kan bli. Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron,"
skriver Therese Svanström, ordförande för TCO, i samband med rapportens publicering.
Konkreta riskpunkter i Uppsala län
I rapportens analys av länsstyrelsernas bedömningar framhävs flera särskilda sårbarheter i Uppsala län:
- Uppsala tätort pekas ut som ett område med betydande översvämningsrisk.
- Vattenförsörjningen uppges redan vara ansträngd i vissa delar av länet, och framtida torka och vattenbrist bedöms kunna förvärra situationen.
- Torrare somrar ökar sannolikheten för omfattande skogsbränder.
Dessa observationer ligger i linje med den nationella bilden av ökade klimatrisker, men rapporten pekar också på ett glapp mellan identifierade hot och kommunernas kapacitet att genomföra fysiska anpassningsåtgärder.
Skillnader mellan kommunerna
TCO:s genomgång visar att kommunernas arbete med klimatanpassning varierar tydligt inom länet. Uppsala kommun beskrivs som relativt långt framme i sitt klimatanpassningsarbete. I kontrast till detta anges att Håbo, Knivsta och Östhammar ligger betydligt längre efter när det gäller planering och genomförande.
| Kommun | Bedömd status |
|---|---|
| Uppsala | Kommit långt |
| Håbo | Ligger efter |
| Knivsta | Ligger efter |
| Östhammar | Ligger efter |
Politiska och organisatoriska konsekvenser
Rapporten påpekar också att länsstyrelsens förutsättningar att stödja klimatanpassning har försämrats. Enligt TCO drogs anslaget för länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete in av regeringen 2024, trots att uppdraget kvarstår. Den konsekvens som nämns är att bemanningen har halverats, vilket påverkar länsstyrelsens möjlighet att bistå kommunerna i genomförandet av fysiska anpassningsåtgärder.
Det innebär i praktiken att kommuner som redan har begränsade resurser får mindre extern hjälp med att analysera risker, prioritera åtgärder och genomföra större investeringar för att motverka översvämningar, bränder och vattenbrist.
Vad betyder det för invånare i länet?
För invånare i Uppsala län kan resultatet innebära både ökad osäkerhet och ett stärkta behov av lokala beredskapsåtgärder. I områden där vattenförsörjningen redan är ansträngd kan torra perioder slå hårdare mot jordbruk, kommunalt dricksvatten och ekosystem. I tätare bebyggda delar av Uppsala innebär identifierad översvämningsrisk att planering för dagvattenhantering och bebyggelsens lägen blir centrala frågor framöver.
Rapporten visar också att effekten av politiska beslut på nationell nivå — i detta fall minskade anslag till länsstyrelserna — får konkreta följder lokalt när stöd och expertis försvinner.
Det är i detta sammanhang avgörande att kommuner, länsstyrelsen och andra aktörer tydligt prioriterar både förebyggande arbete och informationsinsatser så att invånare och företag vet vilka risker som finns och vad som görs för att hantera dem.
