UPPSALA — Politiker i Uppsala län bjöds nyligen in till en rundvandring i skog arrangerad av LRF Mälardalen och Mellanskog SBO Uppsala. Samtalen kretsade om hur nya nationella och europeiska regler kan påverka äganderätten, skogsbrukets ekonomi och möjligheten att kombinera virkesproduktion med naturvård.
EU‑direktivens effekter i fokus
Deltagarna diskuterade flera pågående och kommande regelverk: Naturrestaureringslagen, LULUCF (Land use, land‑use change and Forestry) och den så kallade avskogningsförordningen. Enligt arrangörerna kan dessa ändringar leda till omfattande inskränkningar i brukandet av skogsmark.
En uppskattning som nämndes under mötet var att mellan 1–2 miljoner hektar produktiv skogsmark kan tas ur aktivt skogsbruk till följd av de nya kraven. Deltagarna betonade behovet av en svensk tillämpning som i möjligaste mån begränsar negativa följder längs hela värdekedjan.
Äganderätt och landsbygdens ekonomi
Arrangörerna framhöll att en välfungerande äganderätt är central för ett långsiktigt och lönsamt familjeskogsbruk, vilket i sin tur anses viktigt för en levande landsbygd. Risken är att om regelverken upplevs som alltför inskränkande minskar incitamenten för privatpersoner att äga och bruka skog.
Under rundvandringen på en fastighet som ägs av Anna Jansson, ordförande i Mellanskog SBO Uppsala, visades praktiska exempel på hur historiska skötselval påverkat dagens skogstillstånd. Diskussionen handlade både om hur skogsbruket kan leverera förnybar råvara med klimatnytta och hur naturvärden kan främjas på samma areal.
Kraftledningsintrång och ersättningar
Ett återkommande tema var frågor kring ledningsdragningar över privat mark. Deltagarna menade att den ersättning som i dag utgår vid kraftledningsintrång behöver ses över.
- Ersättningsnivån bör bli väsentligt högre, enligt arrangörerna.
- Man föreslog att ersättning i större utsträckning bör vara arrendebaserad och utbetalas årligen.
- Det betonades att ersättningarna bör följa fastigheten vid ägarbyte.
Balans mellan artskydd och brukande
Samtalen rörde också hur artskydd och naturvård ska vägas mot möjligheten att bedriva skogsbruk. Arrangörerna uttryckte farhågor om att ett alltför restriktivt regelverk kan göra skogsägande mindre attraktivt, vilket kan leda till negativa konsekvenser för både produktion och den biologiska mångfalden på längre sikt.
Företrädare för LRF Mälardalen poängterade behovet av tydliga och förutsägbara spelregler som möjliggör både brukande och naturvårdsåtgärder utan att frånta markägarnas brukanderätt.
| Regelverk | Påtalade effekter |
|---|---|
| Naturrestaureringslagen | Möjliga inskränkningar i bruk av skogsmark |
| LULUCF | Förändrade krav på redovisning och upprätthållande av kolsänkor |
| Avskogningsförordningen | Risk för att produktiv mark tas ur skogsbruk |
Det finns en tydlig spänning mellan nationella och europeiska miljömål och de praktiska förutsättningarna för markägare. I diskussionen betonades att genomförandet i Sverige måste ta hänsyn till lokala förhållanden för att undvika oönskade effekter på skogsbruket och landsbygdens ekonomi.
Sammanfattningsvis lyfte arrangörerna fram tre huvudkrav: större förutsägbarhet i regelverk, rimliga ekonomiska kompensationer vid intrång och en tillämpning av EU‑regler som minimerar negativa konsekvenser för brukandeägare. Frågor som togs upp i Uppsala län speglar därmed en bredare nationell debatt om hur ekologiska mål och äganderätt ska förenas i praktiken.
Fler utspel och detaljbesked om hur de nya direktiven kommer att omsättas i svensk lagstiftning väntas kommande år, vilket gör frågorna som togs upp under skogsvandringen högaktuella för såväl lokala markägare som för politiker på regional och nationell nivå.
