En färsk kartläggning från Hjärt-Lungfonden visar att hjärtstartare saknas eller är otillgängliga vid många kommunala anläggningar i Östergötlands län. Undersökningen, som gjorts bland landets kommuner, pekar på brister i tillgången vid bland annat badplatser, idrottsanläggningar, kommunhus och äldreboenden — platser där snabba insatser kan vara avgörande för överlevnad vid hjärtstopp.
Lokala variationer i utrustning och tillgänglighet
I länet uppger flera kommuner att de har hjärtstartare vid kommunhus, men endast ett fåtal garanterar dygnet runt-tillgänglighet. Enligt Hjärt-Lungfondens undersökning har Finspång, Kinda, Linköping, Ydre och Åtvidaberg hjärtstartare vid sina kommunhus. Endast i Ydre och Åtvidaberg är dessa tillgängliga dygnet runt.
Vidare framgår att Kinda och Ydre är de enda kommunerna i Östergötlands län som uppger att det finns hjärtstartare vid samtliga av kommunens äldreboenden. För övriga kommuner varierar utrustningen i både omfattning och tillgänglighet.
Varför tillgänglighet spelar roll
Vid ett hjärtstopp halveras chansen till överlevnad för varje minut som går utan hjärt-lungräddning och defibrillering. Att en hjärtstartare finns på plats och kan användas snabbt ökar dramatiskt möjligheten att rädda liv. Därför är både fysisk tillgång till enheten och att den är tillgänglig när människor faktiskt vistas på platsen viktiga faktorer.
Undersökningen lyfter fram att utrustning som är inlåst eller placerad i lokaler med begränsade öppettider i praktiken ofta är otillgänglig vid de tider då behov uppstår — kvällar, nätter och helger. Det innebär att uppgiften att säkra allmän säkerhet inte bara handlar om att köpa in apparater utan även om hur de är placerade och vem som kan komma åt dem.
Konkreta skillnader i länet
Skillnaderna mellan kommunerna i länet är tydliga. I vissa kommuner finns hjärtstartare vid centrala kommunhus men det framgår inte alltid att dessa är åtkomliga utanför kontorstid. I andra kommuner har man säkrat utrustning vid alla äldreboenden, vilket ökar skyddet för en särskilt utsatt grupp.
| Kommun | Hjärtstartare vid kommunhus | Dygnet runt-tillgänglighet | Hjärtstartare vid alla äldreboenden |
|---|---|---|---|
| Finspång | Ja | Nej | Ej uppgett |
| Kinda | Ja | Nej | Ja |
| Linköping | Ja | Nej | Ej uppgett |
| Ydre | Ja | Ja | Ja |
| Åtvidaberg | Ja | Ja | Ej uppgett |
Vad kan kommunerna göra?
Hjärt-Lungfondens slutsatser understryker att fler liv kan räddas genom att kommunerna både köper in hjärtstartare och säkerställer att de är lättåtkomliga. Åtgärder som ofta nämns i sådana sammanhang är:
- Placera hjärtstartare i skåp utomhus eller i entréer som är öppna dygnet runt.
- Registera hjärtstartarna i nationella karttjänster så att både allmänheten och räddningstjänst kan hitta dem snabbt.
- Utbilda personal och frivilliga i hjärt-lungräddning och hur defibrillatorn används.
Kommunpolitiker i länet står inför prioriteringar där kostnad, drift och ansvarsfördelning måste vägas mot den potentiella vinsten i form av räddade liv. Undersökningen visar att flera kommuner redan har vidtagit åtgärder, men att tillgängligheten fortfarande är ojämn.
Vad innebär detta för invånarna?
För den som vistas i Östergötlands län betyder resultaten att chanserna att snabbt få defibrillering varierar kraftigt beroende på var man är. Särskilt utsatta är de som befinner sig på anläggningar som är stängda eller där utrustningen är placerad i delar av byggnader som inte är öppna för allmänheten kvällstid.
Att utöka antalet tillgängliga hjärtstartare och göra dem synliga och enkla att nå är en konkret möjlighet för kommuner att förbättra den akuta sjukvården i vardagen. Hjärt-Lungfondens undersökning ger ett underlag för lokal debatt om hur resurser ska fördelas för att maximera tryggheten för länets invånare.
