Östergötlands företagsklimat visar tecken på vändning, enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturuppdatering. För första gången på fyra år är näringslivsindikatorn för hela landet positiv och prognoser pekar på en BNP-tillväxt på omkring 3 procent både 2026 och 2027. I länet syns en liknande utveckling, men den är klart svagare än riksgenomsnittet.
Konkreta siffror för länets företag
I Östergötland uppger 38 procent av företagen att de räknar med ökad försäljning under det kommande året. 24 procent planerar att öka investeringarna och 23 procent tror att de kommer att ha fler anställda.
| Vad företagen räknar med | Andel |
|---|---|
| Ökad försäljning | 38 % |
| Ökade investeringar | 24 % |
| Fler anställda | 23 % |
Sektorer i framkant — och de som drabbas
Rapporten pekar särskilt ut försvarsindustrin och energiteknik som drivkrafter för ökad sysselsättning i länet. Dessa branscher bidrar till att arbetsmarknaden i Östergötland lyfts, enligt materialet.
Samtidigt kvarstår utmaningar för stora delar av industrin. Basindustrin möter fortsatt hård konkurrens på en global marknad och lönsamheten beskrivs som svag i flera segment. Det skapar en splittrad bild där ökade försäljningssiffror inte nödvändigtvis slår igenom i investeringar och nyanställningar.
”Vi ser en tydligare optimism i företagen, inte minst inom handeln där hushållen nu verkar ha lite mer utrymme att konsumera. Men det är fortfarande stor skillnad mellan att sälja mer och att våga investera eller anställa. Där är företagen betydligt mer försiktiga,”
orden kommer från Johan Gustafsson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Östergötland, och fångar kärnan i rapportens slutsats: försäljning kan börja ta fart utan att investeringar och arbetskraftsbehov automatiskt följer med.
Praktiska konsekvenser för länet
För Östergötland innebär utvecklingen flera konkreta effekter:
- Handeln kan få ett uppsving när hushållens köpkraft ökar, vilket påverkar både butikstillväxt och lokala tjänsteföretag.
- Växande försvars- och energiteknikföretag kan skapa nya specialistjobb, vilket påverkar efterfrågan på teknisk kompetens i regionens utbildningssystem.
- Negativt tryck på basindustrin kan leda till fortsatt behov av omställning och stöd till företag som möter global konkurrens.
Att fler företag väntar med investeringar trots bättre försäljningsprognoser har betydelse för sysselsättningen på kort sikt. Om företagen förblir försiktiga kan regionen dra nytta av ökad efterfrågan utan att arbetslösheten sjunker i samma takt som försäljningen stiger.
Vad innebär det för arbetsmarknaden framöver?
Ökningen inom försvarsindustrin och energiteknik kan förstärka arbetsmarknaden i specialistintensiva segment, men bredden i återhämtningen är osäker. För att ett bredare återskapande av jobb krävs att investeringar tar fart och att företag väljer att anställa i större utsträckning.
Regionens politiska och näringslivsaktörer kommer framöver att behöva fokusera på åtgärder som underlättar investeringar och omställning i de sektorer som släpar efter. Det handlar både om kompetensförsörjning och om infrastruktur för att stödja exportföretagens konkurrenskraft.
Sammanfattningsvis visar rapporten en tydlig förbättring av företagens framtidstro i Östergötland, men också att återhämtningen är ofullständig. Ökad konsumtion hos hushållen ger en välkommen skjuts åt handeln, medan industrins strukturproblem kvarstår. Hur snabbt förbättringen slår igenom i bredare investeringar och fler jobb återstår att se.
