I ett nytt samarbete ska aktörer i Norrbotten kartlägga och förbättra fjärrvärmens förmåga att klara störningar i vardagen, vid kris och i yttersta fall krig. Projektet Kallt väder och kritisk infrastruktur – ökad beredskap bland fjärrvärmeföretag i Norrbotten drivs av Luleå tekniska universitet tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbotten och Kristina Lygnerud AB.
Bakgrund och syfte
Fjärrvärme dominerar uppvärmningen i länets tätorter och är avgörande under långa perioder av sträng kyla. Projektet syftar till att undersöka hur en ekonomiskt hållbar och resilient värmeförsörjning kan säkerställas i Sveriges nordligaste län och samtidigt utveckla arbetssätt som kan användas i andra delar av landet.
Initiativet tar sin utgångspunkt i en komplex riskbild: stigande bränsle- och biomassapriser, osäker råvarutillgång, extremväder, störningar i el- och leverantörssystem, cyberhot och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge påverkar både den ekonomiska och fysiska beredskapen för fjärrvärmen.
Vad ska kartläggas?
Projektet omfattar hela fjärrvärmens värde- och leverantörskedja, från bränsletillgång och lagring via produktion och distribution till relationen med kunder. Forskare ska tillsammans med lokala fjärrvärmeföretag, kommuner och länsstyrelsen identifiera och analysera ekonomiska, tekniska, klimatrelaterade, digitala och geopolitiska risker.
“Under en kall vinter i Norrbotten är fungerande värmeförsörjning avgörande för människors hälsa, för samhällsviktiga verksamheter och för att samhället ska fortsätta fungera. Vi behöver därför förstå våra sårbarheter innan en allvarlig störning inträffar,”
orden kommer från Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, enligt projektinformationen.
Ansvar och samordning
Länsstyrelsen framhåller att ingen enskild aktör ensam kan hantera hela riskbilden. Projektet ska därför också tydliggöra ansvarsfördelning och hur resurser kan samordnas när läget blir ansträngt.
“En starkare beredskap förutsätter att fjärrvärmeföretag, kommuner och regionala aktörer vet vem som ansvarar för vad och hur resurser kan samordnas när läget blir ansträngt,”
så uttryckte Berit Nilsson, samordnare för energi och klimat vid Länsstyrelsen Norrbotten, i det presenterade materialet.
Varför Norrbotten är lämpat som testmiljö
Norrbotten pekas ut som en strategisk provmiljö för projektet. Kombinationen av långvarig kyla, utbredd användning av fjärrvärme och externa påfrestningar gör länet särskilt lämpat för att analysera både tekniska och organisatoriska sårbarheter. Resultaten av kartläggningarna avses även kunna bidra till nationella rekommendationer och lösningar.
Praktiska områden för åtgärder
Projektet har flera möjliga tillämpningsområden där arbetssätt och tekniska lösningar kan prövas. Bland dem nämns:
- förbättrad bränsle- och lagerplanering
- åtgärder för att motverka cyberattacker på styrsystem
- rutiner för samordning mellan kommuner och fjärrvärmebolag vid leveransstörningar
- scenarier för elavbrott kopplat till värmeproduktion
Vem ingår och vad händer vidare?
Projektet involverar Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbotten och Kristina Lygnerud AB samt lokala fjärrvärmeaktörer och kommuner. Arbetet består i att identifiera risker, utveckla metoder för att bedöma sårbarheter och ta fram förslag på organisatoriska och tekniska förbättringar. Norrbotten förväntas fungera som försöksmiljö där slutsatser kan prövas i praktiken.
| Aktör | Roll i projektet |
|---|---|
| Luleå tekniska universitet | Forskning och analys |
| Länsstyrelsen i Norrbotten | Samordning och regional planering |
| Kristina Lygnerud AB | Projektpartner och implementering |
Projektet adresserar frågor som ligger i skärningspunkten mellan energiomställning, samhällssäkerhet och klimat. Genom att kombinera akademisk analys med lokalt deltagande hoppas de ansvariga att Norrbotten ska få bättre förutsättningar att möta vintrarnas påfrestningar utan omfattande avbrott i värmeleveransen — en förutsättning för att samhälle och näringsliv ska fungera under extrema förhållanden.
