Karlstad, 23 september 2026. På residenset samlades representanter från myndigheter, organisationer och näringsliv för att diskutera hur livsmedelsförsörjningen i Värmland kan göras mer motståndskraftig. Seminariet var en del av Beredskapsveckan, som i år pågick 21–27 september, och organiserades av Länsstyrelsen Värmland i samarbete med We Effect.
Varför livsmedelsberedskap nu?
Diskussionerna kretsade inte bara kring snabba åtgärder i händelse av kris, utan betonade också vikten av hållbara rutiner i vardagen. Seminariedeltagarna pekade på att sårbarheter i dagens kedjor kan få stora konsekvenser om en störning slår mot produktion, transporter eller lagring.
Med på plats fanns bland andra landshövding Georg Andrén, generalsekreterare Anna Tibblin från We Effect, samt representanter från nationell nivå och lokala processleder, bland dem Karl Torring från Myndigheten för civilt försvar, Ylva Gustafsson från Länsstyrelsen Värmland och Ulrika Brydling från Eldrimner.
Från det globala till det lokala
Seminariet lyfte fram att lärdomar från globala utmaningar kan omsättas i konkreta lokala åtgärder för att stärka motståndskraften i Värmland. Deltagarna diskuterade bland annat vilka hinder som finns i dagens system och hur olika aktörer kan samverka för att bygga robustare kedjor.
"Jag tycker att det är inspirerande att utgå från globala utmaningar och lärdomar och låta dem möta lokala utmaningar och lärdomar. Därifrån kan vi mejsla fram konkreta åtgärder för att stärka vår egen livsmedelsberedskap,"
Det var landshövding Georg Andrén som uttryckte vikten av att kombinera perspektiv och omvandla erfarenheter till praktiska lösningar för regionen.
"Det viktiga är att samverkan också leder till konkret handling,"
Detta betonade Anna Tibblin från We Effect och underströk samtidigt att en osäker omvärld kräver nya former av partnerskap.
Vad betyder detta för Värmland?
För länets invånare är budskapet tvådelat: å ena sidan behovet av beredskap för att klara störningar när de inträffar, å andra sidan att främja system och rutiner i det dagliga som minskar risken för allvarliga konsekvenser. Seminariet betonade samverkan mellan kommuner, myndigheter, företag och civilsamhälle som avgörande för att möta dessa utmaningar.
- Systemtänkande: Bygga redundans och lokala alternativ i försörjningskedjan.
- Samverkan: Ökad samordning mellan offentlig sektor, näringsliv och frivilligorganisationer.
- Hållbarhet: Investera i långsiktiga, miljömässigt hållbara lösningar som minskar sårbarhet.
Praktiska följder och nästa steg
Seminariet var ämnat att lägga en grund för fortsatt dialog och konkret planering. Deltagarna identifierade behovet av att gå från ord till handling — att omsätta samtal i konkreta projekt, utbildningar, lagerstrategier och samarbeten som kan prövas i vardagliga förhållanden.
Följande tabell sammanfattar de viktigaste aktörerna som deltog och deras respektive roller i samtalet:
| Aktör | Roll i seminariet |
|---|---|
| Länsstyrelsen Värmland | Arrangör och processledning |
| We Effect | Samarbetspartner och internationellt perspektiv |
| Myndigheten för civilt försvar | Strategisk rådgivning |
| Eldrimner | Praktisk kompetens kring matproduktion och hantverk |
Till syvende och sist handlade samtalen om trygghet: hur regionen kan säkerställa att invånarna får mat även när omvärlden är orolig eller när lokala störningar inträffar. Seminariet visar att frågan engagerar både beslutsfattare och praktiker — och att vägen framåt kräver både småskaliga lösningar och strategisk planering.
Under Beredskapsveckan uppmärksammas dessa frågor i hela Sverige. Seminariet i Karlstad blev ett konkret exempel på hur regionala aktörer försöker omsätta nationella och globala lärdomar till åtgärder som berör vardagen i Värmland.
