Karlstad fick både publik och intäkter när SM-veckan arrangerades i staden. En ny utvärdering visar att evenemanget beräknas ha skapat en turistekonomisk effekt på 86,4 miljoner kronor. Under de sex tävlingsdagarna registrerades omkring 68 000 besökare, med sammanlagt 190 650 besökstillfällen.
För Karlstad handlar resultatet inte bara om siffror från en sommarvecka. Utvärderingen visar också att arrangemanget fick ett ovanligt starkt genomslag bland dem som bor i kommunen. Fyra av tio Karlstadsbor tog del av tävlingarna eller kringarrangemangen. Det är den högsta lokala andelen bland sommarvärdstäderna sedan mätningarna började 2018.
Stort lokalt intresse
Det höga deltagandet från Karlstadsborna ger en bild av ett evenemang som nådde längre än till de aktiva och tillresta åskådarna. När en så stor del av kommunens invånare på något sätt deltar blir idrotten också en del av vardagslivet i staden – på läktare, vid tävlingsplatser och i miljöer där människor vanligtvis rör sig under sommaren.
Värdskapet får samtidigt ett mycket starkt omdöme. Karlstad fick i genomsnitt betyget 4,7 av 5 som arrangörsort. Hela 94 procent av de tillfrågade gav staden betyget fyra eller fem. Båda resultaten är de högsta som uppmätts för en sommarupplaga av evenemanget.
| Resultat | Uppgift |
|---|---|
| Besökare | Omkring 68 000 |
| Besökstillfällen | 190 650 |
| Turistekonomisk effekt | 86,4 miljoner kr |
| Lokalt deltagande | 40 procent av Karlstadsborna |
| Betyg som värdstad | 4,7 av 5 |
Pengar till flera delar av staden
Den ekonomiska effekten bygger på besökarnas och deltagarnas utgifter inom flera områden. Boende, restauranger, handel och andra aktiviteter ingår i beräkningen. Det innebär att effekterna av tävlingarna har kunnat märkas i flera delar av det lokala näringslivet, inte enbart på själva tävlingsarenorna.
Kommunens kostnad för arrangemanget uppgick till 7,6 miljoner kronor. Därutöver lade Karlstads kommun ytterligare 900 000 kronor på SM-festen. Siffrorna ger en samlad bild av de offentliga kostnaderna bakom värdskapet, samtidigt som utvärderingen redovisar den ekonomiska aktivitet som evenemanget skapade genom besök och konsumtion.
Anläggningar blir kvar
En del av arvet efter veckan syns också i de idrottsmiljöer som finns kvar efter att tävlingarna avslutats. Evenemanget bidrog till flera nya anläggningar och aktivitetsytor i Karlstad. De är spridda över olika stadsdelar och ger möjlighet till rörelse även när den stora tävlingsveckan är över.
- Beachvolleybollplaner vid Sundsta.
- Skateramp och parkourbana på Rud.
- OCR-bana vid Solstadens sportcenter.
- Streetbasketplaner på Kronoparken.
För en stad som vill kombinera större evenemang med möjligheter till spontanidrott blir de här platserna en konkret följd av arrangemanget. De riktar sig inte bara till tävlingsdeltagare, utan kan användas i den lokala vardagen av människor i olika åldrar och med olika intressen.
Utvärderingen bygger på flera underlag
Resultaten har tagits fram av Upplevelseinstitutet på uppdrag av Riksidrottsförbundet och Karlstads kommun. Underlaget samlades in genom intervjuer på plats, webbenkäter och telefonintervjuer. Kombinationen av metoder har använts för att mäta både besöksmängd, ekonomiska effekter, lokalt deltagande och upplevelsen av Karlstad som värdstad.
Sammanfattningen är därmed dubbel: Karlstad lockade många människor under sex intensiva dagar, men fick också delar av ett mer långsiktigt avtryck genom nya idrottsytor. För Karlstadsborna blev veckan både ett publikt arrangemang och en investering i platser där aktivitet kan fortsätta långt efter att medaljerna delats ut.
