Kritik mot en central lagdel
Växjö Lakers har fått en problematisk start på säsongen, enligt den bedömning som nu riktas mot laget. Särskilt målvaktssidan pekas ut som ett område där prestationen inte har nått upp till förväntningarna. Även lagets försvarsspel får kritik, framför allt för att motståndarna oftare än tidigare tillåts komma till avslut från centrala ytor.
Junland menar att den tilltänkta förstamålvakten Adam Åhman har haft en svag inledning. Räddningsprocenten beskrivs som otillräcklig, samtidigt som målvakten enligt bedömningen inte har stått för de extra räddningar som krävs av en förstakeeper. Kritiken innebär inte att Åhman får skulden för samtliga insläppta mål, men hans insatser anses inte ha varit tillräckligt stabila.
”Målvaktsparet i Växjö är i säsongsinledningen inte godkänt.”
Även Ludvig Persson nämns i analysen. Han hade en stark föregående säsong i Brynäs och var eftertraktad inför flytten, men har enligt bedömningen ännu inte fått spelet att lossna i Växjö. Persson har dessutom fått färre matcher under den aktuella säsongen. Sammantaget beskrivs målvaktsduon som en lagdel som sportledningen kan behöva granska närmare.
Skillnad mot Växjös tidigare identitet
Det som lyfts fram handlar dock inte enbart om målvakterna. Växjö har under tidigare säsonger förknippats med ett kompakt försvar framför den egna kassen. Laget har varit starkt på att täcka skott, hålla ihop formationerna och begränsa motståndarnas möjligheter att skapa riktigt farliga lägen. Den bilden anses inte vara lika tydlig nu.
I stället uppges motståndarna få bättre utrymme både i det så kallade slottet och strax utanför. Det är ytor där avslut ofta blir mer besvärliga för målvakten att hantera. När försvarsspelet inte stänger de områdena ökar samtidigt kraven på målvakterna, som då behöver vinna fler dueller och rädda fler puckar av hög kvalitet.
- Adam Åhman kritiseras för en otillräcklig räddningsprocent.
- Ludvig Persson har enligt analysen ännu inte hittat samma nivå som i Brynäs.
- Växjö uppges släppa till fler centrala målchanser än vad som varit vanligt.
Färre chanser framåt
Bedömningen omfattar även Växjös offensiva spel. Laget har tidigare varit skickligt på att ta sig in centralt, hitta instick och skapa avslut från de ytor där målchanserna är som bäst. Robert Rosén lyfts fram som ett exempel på en spelare som under flera år har utnyttjat sådana lägen effektivt. Enligt analysen syns inte Växjö lika tydligt i de situationerna nu.
Det skapar en dubbel utmaning. När laget både släpper till fler chanser framför den egna målvakten och samtidigt har svårare att få fram motsvarande möjligheter i anfallsriktningen blir marginalerna mindre. Då får enskilda räddningar, försvarsinsatser och effektivitet större betydelse i matcherna. Det är också därför målvaktsspelet pekas ut som en möjlig prioritering för den sportsliga ledningen, snarare än som ett isolerat problem.
Växjö Lakers behöver därmed hitta tillbaka till det arbetssätt som länge har varit en del av klubbens sportsliga identitet. Det handlar om att minska ytorna centralt, skydda målvakten bättre och åter skapa tryck nära motståndarnas mål. Om utvecklingen fortsätter blir frågan hur klubben väljer att agera: om lösningen främst ska sökas i försvarsspelet, i målvakternas form eller i en kombination av båda.
