Värmland går in i jaktsäsongen med betydligt högre mål för älgavskjutning än tidigare. Under jaktåret 2025/2026 fälldes totalt 4 163 älgar i länet, en ökning med 13 procent jämfört med året innan, enligt statistik som presenterats inför den nya säsongen.
Beslut om höjda kvoter
Beslutade avskjutningsmål för hela länet har höjts från tidigare 4 567 till 5 949 älgar inför årets jakt, som inleds nästa vecka. Höjningen innebär att målen ligger klart över fjolårets faktiska avskjutning, då avskjutningen motsvarade cirka 91 procent av den tidigare kvoten.
Variation mellan förvaltningsområden
Älgförvaltningen i Sverige är uppdelad i lokala älgförvaltningsområden (ÄFO) som i princip ska avspegla olika älgstammar. Under länsstyrelsen i Värmland finns nio sådana områden och utvecklingen har varit ojämn:
- I flera områden, bland annat Klarälven-Fryken, Örtens och Finnskogens ÄFO, sköts fler älgar än året innan.
- Störst procentuell ökning noterades i Vänern-Möckeln ÄFO — där antalet fällda älgar steg från 74 till 96.
- I vissa områden, som Malungs västra ÄFO och delar av norra Dal, minskade antalet fällda älgar.
Enligt den sammanställning som lämnats finns tydliga skillnader i hur väl de beslutade målen uppnåddes lokalt: i tre förvaltningsområden nåddes eller överträffades fjolårets avskjutningsmål, medan andra hamnade under.
Utdrag ur lokal statistik
| Förvaltningsområde | Fällda älgar 2025/2026 | Förändring jämfört med 2024/2025 |
|---|---|---|
| Klarälven–Fryken ÄFO | 431 | +74 (+21 %) |
| Örtens ÄFO | 327 | +9 (+3 %) |
| Finnskogens ÄFO | 1 075 | +114 (+12 %) |
| Fryken–Glafsfjorden ÄFO | 545 | +99 (+22 %) |
Tabellen visar fyra av de områden där förändringarna var tydligast. I andra delar av länet noterades både uppgångar och nedgångar.
Varför höjs målen?
Det korta svaret är att planeringen anpassas till den bedömda älgstammen och skadebilden. En högre avskjutning kan beslutas för att minska skador på skog och åker, och för att hålla stammen på en nivå som anses hållbar lokalt. I Värmland har de lokala myndigheterna och förvaltningsområdena därför justerat målen uppåt i flera delar av länet samtidigt som de sänkt dem i andra.
Inför årets jakt anges också att målen justerats olika mellan förvaltningsområden: bland annat höjs kvoterna i Klarälven–Fryken, Finnskogens och Fryken–Glafsfjorden, medan de sänks i Örtens ÄFO och Bergslagskanalens ÄFO.
Konsekvenser för jägare och markägare
Det nya målet för hela länet innebär att jaktorganisationer, markägare och enskilda jägare behöver planera för en större avskjutning än tidigare. Det kan påverka upplägget för jakten, antalet jägare som engageras i olika områden och hur jakten fördelas över säsongen.
Samtidigt kan en tydlig målsättning göra det enklare att samordna insatser mot viltbete och trafikpåverkade viltstammar, något som ofta diskuteras i de lokala mötena inför jakten.
Statistiken visar också att utvecklingen i Värmland speglar den nationella trenden: i Sverige som helhet ökade antalet fällda älgar från omkring 56 700 till runt 62 300, och fler än halva landets län rapporterade ökningar.
Nu väntar flera veckor av planering och praktiskt arbete i skogsbygder och samhällen runt om i länet, där jakten både är ett rekreationsintresse och ett sätt att förvalta viltstammarna.
Statistiken och besluten i artikeln baseras på rapportering från myndigheter och sammanställningar inför jaktåret 2026.
