Olika gravseder på samma plats
Arkeologiska undersökningar längs Ostlänken ger nya ledtrådar till hur människor i området kring Nyköping hanterade döden under yngre järnåldern. Vid gravfältet Girsta, väster om Skavsta flygplats, har arkeologerna hittat både gravar där de döda kremerats och gravar där kropparna begravts obrända. I vissa fall finns de båda traditionerna i samma gravhög.
Fynden är särskilt intressanta eftersom de visar att förändringen inte nödvändigtvis skedde snabbt eller på samma sätt överallt. Brända ben i brandgravar pekar på en äldre begravningstradition, medan obrända kroppar kan ge andra upplysningar om hur samhället förändrades. Enligt Trafikverket undersöks nu om gravarna kan bidra till kunskapen om övergången från äldre sedvänjor till ett mer kristet begravningssätt.
Riktningen kan visa religiöst inflytande
De obrända kropparna ligger dessutom ofta i öst–västlig riktning. Arkeologerna bedömer att orienteringen kan vara ett tecken på kristet inflytande. Någon slutlig tolkning av materialet presenteras inte, men gravarnas placering, innehåll och relation till varandra ger möjlighet att studera hur olika föreställningar existerade sida vid sida.
Utgrävningarna i Södermanland omfattar fornlämningar från yngre järnåldern, en period som ligger ungefär 1 000–1 500 år tillbaka. Gravfälten fungerar därmed som spår efter människor som levde långt före dagens Nyköping, men som lämnat efter sig konkreta lämningar i landskapet. Det är kombinationen av flera gravtyper och deras placering som gör Girsta betydelsefullt för den fortsatta analysen.
”De omfattande arkeologiska undersökningarna längs Ostlänken ger oss möjlighet att arbeta med samma frågeställningar på flera olika platser och jämföra resultaten.”
Det säger Magnus Johansson, projektledare för Ostlänkens arkeologiprojekt. Genom att undersöka flera platser går det enligt honom att jämföra resultaten och se både gemensamma drag och lokala skillnader. Det kan ge en bredare bild av hur begravningsseder förändrades i Södermanland och hur religiösa influenser kan ha påverkat samhället.
Girsta ingår i en större undersökning
Gravfältet vid Girsta är en del av de mer omfattande arkeologiska arbeten som genomförs längs Ostlänken. Undersökningarna berör flera fornlämningar i länet och omfattar bland annat gravar från yngre järnåldern. Materialet från de olika platserna kan därför sättas i relation till varandra, i stället för att varje gravfält enbart analyseras för sig.
| Det som har hittats | Vad det kan visa |
|---|---|
| Brända ben | Spår efter kremering och brandgravar |
| Obrända skelett | En annan begravningstradition |
| Öst–västlig riktning | Möjligt kristet inflytande |
Arkeologerna studerar inte bara själva kvarlevorna utan också hur gravarna ligger i förhållande till varandra och till gravhögarna. Att olika begravningssätt förekommer inom samma miljö gör det möjligt att undersöka om traditionerna överlappade under en längre period. Resultaten kan också bidra till förståelsen av hur religiös förändring märktes i vardagen, även om gravarna inte ensamma kan ge svar på alla frågor.
- Plats: Girsta, väster om Skavsta flygplats i Nyköping.
- Tidsperiod: yngre järnåldern, cirka 1 000–1 500 år tillbaka.
- Undersökning: gravfält längs Ostlänken i Södermanland.
Arbetet vid Girsta fortsätter att ge underlag för tolkningen av gravarna, fynden och den religiösa utvecklingen under perioden. Trafikverket har publicerat material om utgrävningen, där arkeologerna berättar om platsens lämningar och om vilka frågor som fortfarande återstår att besvara. För Nyköpings del innebär undersökningen att ett lokalt fornlämningsområde sätts in i ett större sammanhang av förändrade traditioner i det tidiga svenska samhället.
