I Strängnäs har en manlig anställd i kommunen åtalats misstänkt för sexuella ofredanden riktade mot åtta unga flickor. Uppgifterna om händelserna och skolans agerande har väckt oro bland föräldrar och ställer frågor om rutiner för anmälan och omplaceringar i grundskolan.
Vad som framkommit i förundersökningen
Enligt den publicerade redogörelsen rör det sig om åtta barn som i utredningen berättar om upprepade händelser. Barnen beskriver att mannen bland annat ska ha rört deras könsorgan och rumpa utanpå kläderna och dragit handen längs insidan av lår. Vissa vittnen uppger att övergreppen ska ha pågått under en längre tid.
- Antal målsägande: åtta flickor.
- Första larmet: september 2025, när en förälder kontaktade en klasslärare.
- Omplacering och polisanmälan: fattades enligt redogörelsen först i januari 2026 efter ett ytterligare larm.
Den misstänkte mannen förnekar anklagelserna i polisförhör och säger att
"Det har aldrig hänt. Jag har aldrig lagt min hand i någon kroppsdel av ett barn"samt att han inte förstår varför barnen uttalar sig på detta sätt, enligt dokumenten i ärendet.
Skolledningens linje och kritik mot tidsförloppet
Rektorn uppger i förhör att en initial riskbedömning ledde till att mannen fick fortsätta arbeta, med motiveringen att det enligt skolledningen alltid fanns andra vuxna på plats och att mannen inte var ensam med barnen. Först efter det andra larmet i januari 2026 beslutades omplacering och då gjordes även den första polisanmälan.
I ett mejl till Expressen skriver skolledningen att man inte kommenterar uppgifter i förundersökningen men att bilden av att skolan inte agerat i tid inte stämmer, och att åtgärder har vidtagits stegvis utifrån den information som funnits. Exakt vilka interna åtgärder som vidtogs och vilka dokument som upprättats i samband med första larmet framgår inte av de publicerade handlingarna.
Lokala konsekvenser och frågor framåt
Fallet berör flera centrala aspekter i skolans vardag: hur incidenter ska upptäckas, hur personal ska skyddas mot orättvisa anklagelser och — framför allt — hur barns säkerhet ska värnas. Att det enligt redogörelsen gick mer än tre månader mellan första larmet och polisanmälan väcker frågor om rutiner för omedelbara skyddsåtgärder i händelse av oro för barn.
Föräldrar och personal i Strängnäs kommer sannolikt att kräva klarhet i:
- Vilka rutiner som gällde när första larmet kom och hur dessa följdes.
- Vilken dokumentation som fördes av skolan kring den initiala riskbedömningen.
- Hur kommunen och skolledningen avser att förändra rutiner för att snabbare skydda barn vid liknande misstankar.
| Tidpunkt | Händelse |
|---|---|
| September 2025 | Första larmet från en förälder till klasslärare. |
| Januari 2026 | Ytterligare anmälan, beslut om omplacering och första polisanmälan. |
| Efter januari 2026 | Fler anmälningar inkommer; ärendet går vidare i polisens utredning. |
Den åtalade mannen har enligt journaliseringen fortsatt att neka brott. Rektorn framhåller att skolledningen agerat utifrån den information som funnits och att man inte kommenterar förundersökningens enskilda uppgifter. Vilka följder utredningen får för den lokala skolorganisationen återstår att se.
Fallet har redan lett till debatt om elevtrygghet och transparens i skolans hantering av allvarliga misstankar. För vård av berörda barn, kommunernas ansvar att skydda elever och behovet av tydliga rapporteringsvägar är frågorna i fokus när utredningen nu går vidare i rättssystemet.
Ytterligare rättsliga handlingar och uttalanden från kommunen väntas under de kommande veckorna, vilket kan ge mer detaljerad bild av hur händelserna hanterats internt och vilka förändringar som planeras framöver.
