En samlad rekommendation om nya miniminivåer för varg har nu formellt lämnats av länsstyrelserna i det mellersta och södra rovdjursförvaltningsområdet. Förslaget innebär att det lägsta antalet vargar ska sättas till 160 i det mellersta området och 60 i det södra, enligt ett pressmeddelande från länsstyrelserna den 16 september 2026.
Bakgrund och varför förslaget kommer nu
Förslaget är en direkt följd av regeringens beslut tidigare i år att fastställa ett nationellt referensvärde för varg på 220 individer. Miniminivåerna är en regional uppdelning av detta nationella värde och avser att ange det lägsta antal vargar som krävs för att arten långsiktigt ska kunna finnas kvar i respektive förvaltningsområde.
Sverige är indelat i tre förvaltningsområden för stora rovdjur: det södra, det mellersta och det norra. Södermanlands län ingår i det södra förvaltningsområdet. I det norra området sätts miniminivån till noll av hänsyn till rennäringen, enligt information i samma material.
Vad säger ansvariga?
”Genom vårt förslag till nya miniminivåer tar vi ett gemensamt ansvar för den regionala vargförvaltningen. För att fortsätta utveckla detta arbete har vi även beslutat att tillsätta en arbetsgrupp mellan södra och mellersta förvaltningsområdena, som ska diskutera den långsiktiga fördelningen av varg mellan områdena.”
Citatet i pressmeddelandet tillskrivs landshövding Robert Andrén, som också gav uttryck för att förslaget har stöd i länets Viltförvaltningsdelegation.
Vad händer härnäst?
Länsstyrelserna skickade in sitt förslag till Naturvårdsverket den 16 september. Naturvårdsverket fattar det slutgiltiga beslutet om miniminivåerna den 1 oktober 2026. Före och efter beslutet kommer frågan att diskuteras inom regionala forum för viltförvaltning och i samverkansråd där landshövdingarna i de ingående länen deltar.
- Nationellt referensvärde för varg: 220 individer
- Föreslagen miniminivå, mellersta förvaltningsområdet: 160
- Föreslagen miniminivå, södra förvaltningsområdet (inklusive Södermanland): 60
- Beslut av Naturvårdsverket: 1 oktober 2026
Tydlighet i förvaltning och lokala konsekvenser
Miniminivåer är avsedda att ge en tydlig ram för hur många djur som krävs för att säkra artens fortlevnad i ett område. Samtidigt spelar sådana siffror roll för praktiska frågor som skadeförebyggande åtgärder, ersättningar vid rovdjursskador och inriktningen på licensjakt. Inom förvaltningsområdet samordnar länsstyrelserna frågor om rovdjur, bland annat förslag på miniminivåer per förvaltningsområde eller län och orientering av licensjaktens omfattning.
För markägare och jordbrukare i Södermanlands län innebär ett fastställt regionalt mål en utgångspunkt i dialogen om skadeförebyggande insatser och ersättningssystem. För viltförvaltningen innebär det också att resurser och övervakning kan riktas utifrån ett gemensamt mål.
Organisation och samverkan
Länsstyrelserna i respektive förvaltningsområde turas om ordförandeskapet i samverkansrådet, som har till uppgift att samverka kring förvaltningen av stora rovdjur. Årets ordföranden är den landshövding i Kalmar län som leder samverkansrådet i det södra området, medan övriga länsrepresentanter deltar i regelbundna träffar minst två gånger per år. I materialet framgår också att en arbetsgrupp mellan södra och mellersta områdena ska tillsättas för att diskutera långsiktig fördelning mellan områdena.
| Förvaltningsområde | Föreslagen miniminivå (vargar) |
|---|---|
| Mellersta | 160 |
| Södra (inkl. Södermanland) | 60 |
| Nationellt referensvärde | 220 |
Det slutliga beslutet från Naturvårdsverket kommer att avgöra hur dessa siffror omsätts i ett nationellt och regionalt regelverk. Fram till dess väntar ytterligare dialog och analyser kring hur målen påverkar såväl bevarandemål som lokala intressen.
För mer detaljerad information om arbetet med stora rovdjur och de föreslagna miniminivåerna finns uppgifter publicerade på länsstyrelsens webbplats under avdelningen för vilt och rovdjur.
