Tre misstänkta hatbrott mot unga i Helsingborg
Under de senaste månaderna har tre unga flickor i Helsingborg uppgett att de blivit utsatta för verbala och hotfulla påhopp på grund av att de bär slöja. Flickorna är enligt rapporteringen 11, 12 och 13 år gamla och samtliga incidenter har inträffat på öppen gata medan flickorna var på väg till eller från skolan eller idrottsaktiviteter.
Efter den senaste händelsen kontaktade skolan polisen och gjorde en anmälan. Polisen uppger för SVT att ärendet rubricerats som ofredande och att utredning pågår.
Vad hände konkret?
Enligt intervjuer i SVT beskriver en av flickorna hur en vuxen man började skrika åt henne när hon var på väg till en idrottslektion. Hon återger hur mannen kallade henne ”ett äckel” och sade att hon borde ta av sin sjal. Efter händelsen föranledde skolan polisanmälan.
”Han sa att jag var ett äckel och att jag borde ta av min sjal,”
Citatet återges i SVT:s rapportering om händelsen.
Sammanställning av de rapporterade fallen
| Person | Ålder | Plats | Rubbning |
|---|---|---|---|
| Camilla | 11 år | Helsingborg (öppen gata) | Påhopp |
| Yasmine | 13 år | Helsingborg (öppen gata) | Påhopp |
| Zainab | 12 år | På väg till idrottslektion, Helsingborg | Ofredande (anmält) |
Oro och systemproblem kring hatbrott
De lokala händelserna speglar större svårigheter i hanteringen av hatbrott i Sverige. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, klaras bara omkring fem procent av anmälda hatbrott under perioden 2022–2024 upp så att en misstänkt kunnat pekas ut. I praktiken läggs många ärenden ner antingen direkt eller efter utredning.
Institutet för mänskliga rättigheter konstaterar vidare att en stor del av hat och diskriminering mot muslimer aldrig anmäls. I SVT:s rapportering framgår att flera som upplevt rasism upplever det som meningslöst att anmäla eftersom ”det händer ingenting”, enligt Selma Gušić, utredare vid institutet.
Daniel Jacobsen vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa, uppger i samma reportage att polisen kan förbättra sin förmåga att utreda hatbrott och att utbildning är en viktig del av arbetet.
Konsekvenser för elever och skolmiljö
Flera aktörer påverkas när barn utsätts för hatbrott på hemväg eller i anslutning till skolan. Föräldrar och lärare får ökade krav på både skydd och trygghetsarbete, skolor tvingas vässa rutiner för incidentrapportering och rekrytering av resurser för elevhälsa kan bli aktuell. Med tanke på att händelserna rör barn i låg- och mellanstadieålder blir konsekvenserna särskilt akuta för skolornas sociala klimat och barns känsla av trygghet.
- Skolan anmälde den senaste händelsen till polisen.
- Brå:s statistik visar låg uppklaringsprocent för hatbrott.
- Institutet för mänskliga rättigheter menar att många incidenter aldrig anmäls.
Attityder i det offentliga rummet och förtroendet för rättsväsendet spelar roll för om drabbade söker hjälp, enligt externa rapporter som SVT redovisar. För familjerna i Helsingborg innebär det en vardag där både rädsla och behovet av stöd blir konkret.
Vad händer nu i Helsingborg?
Polisen utreder åtminstone ett av fallen som ofredande efter att skolan gjort en anmälan. I väntan på utredningsresultat kvarstår behovet av åtgärder i och kring skolorna, bättre information till barn och föräldrar om hur man agerar vid hatbrott, och att skolor fortsätter sitt förebyggande arbete med trygghet och samtal om olikheter.
Händelserna i Helsingborg är del av en större nationell problematik där upprättelse och förebyggande insatser behöver samsas. För de berörda barnen handlar det nu om att få det stöd som krävs för att kunna fortsätta sina skolvardagar utan rädsla.
Information: Uppgifterna i artikeln bygger på SVT:s rapportering om tre misstänkta hatbrott mot unga flickor i Helsingborg, polisens uppgifter till SVT samt referat av statistik och bedömningar från Brå och Institutet för mänskliga rättigheter.
