En nyligen publicerad insändare från Filip Mulder (Engelholmspartiet) väcker kritik mot Ängelholms kommun planer på att ändra skolstrukturen från hösten 2027. Mulder pekar på att kommunen går emot forskning och erfarenheter från andra kommuner som förespråkar färre skolbyten och sammanhållna stadier för att säkra kontinuitet i undervisning, elevhälsa och stödinsatser.
Vad förändras i Ängelholms skolplan?
I insändaren beskriver Mulder flera konkreta förändringar i kommunens skolstruktur:
- Errarp och Rebbelberga blir F–3-skolor.
- Adolfsfältskolan omvandlas till en stor mellanstadieskola.
- Montessoriskolan föreslås läggas ner, vilket innebär att kommunen förlorar sin enda skola i centrum.
- Elever får planerade skolbyten efter årskurs 3 och återigen efter årskurs 6.
”Fler skolbyten är inte en bagatell. Övergångar innebär avbrott i stödinsatser, sämre kontinuitet och social oro.”
Mulder framhåller att slutsatser i en utförlig skolenhetsutredning i Göteborg 2019 tydligt pekade mot sammanhållna stadier och minimala övergångar. Argumenten bakom en sådan linje är bland annat bättre lärarkontinuitet, stabilare elevhälsa och mer samordnade stödinsatser. I insändaren ställs frågan varför Ängelholm väljer en motsatt väg och vilket kunskapsunderlag som ligger till grund för beslutet.
Kommunens skäl och invändningar
Enligt insändaren anger kommunen motiv som ökad flexibilitet, fler paralleller, förbättrad kompetensförsörjning och fler kamratmöjligheter. Mulder efterlyser dock en samlad bedömning från lärarkåren kring effekten av att dela upp elevers skolgång i fler brytpunkter. Han pekar också på att exempel som 4–6-modellen i Gislaved lyfts fram i debatten, men att den omorganisationen i Gislaved motiverades av integrationsskäl — ett motiv som, menar Mulder, inte är bärande i Ängelholm.
Insändaren framhåller att det inte finns tydliga belägg för att fler skolbyten leder till bättre skolresultat eller högre lärarbehörighet. Särskilt kritisk är formuleringen kring konsekvenserna för elever som behöver extra stöd: kontinuitet i specialpedagogiska insatser och relationer till personal beskrivs som avgörande för dessa elevers trygghet och lärande.
| Nuvarande situation | Föreslagen förändring |
|---|---|
| Montessoriskolan finns i centrum | Montessoriskolan föreslås läggas ner (förlust av central skola) |
| Olika stadielösningar i kommunen | Errarp & Rebbelberga blir F–3; Adolfsfältskolan blir stor mellanstadieskola |
| Färre fasta brytpunkter förespråkas i viss forskning | Mer frekventa skolbyten efter årskurs 3 och 6 |
Mulder avslutar insändaren med en uppmaning inför kommunvalet: väljare kan göra skillnad genom sina röster. Han riktar därmed kritik mot såväl sakfrågan som kommunens beslutsprocess och efterlyser tydligare underlag för förändringen.
Lokala följder och frågetecken
Beslut om skolstruktur har flera konkreta följder för kommunen. Fler övergångar kan påverka planeringen av elevhälsa, specialpedagogiska resurser och lärarbehörighet. Nedläggning av en central skola berör pendling, närhet till skolan för familjer i centrum och det lokala utbudet av skolformer. Föräldrar, personal och elever som berörs kan få behov av mer information och stöd i övergången.
Insändaren lämnar flera öppna frågor: vilket underlag har kommunen använt som motiverar fler brytpunkter, hur har personalens och rektorernas synpunkter beaktats, och vilka konsekvensbedömningar finns för elever med extra behov? Dessa frågor lär inte försvinna i debatten inför kommunvalet.
Ängelholms politiska ledning och förvaltning har ännu inte besvarat de specifika invändningarna i insändaren. I takt med att förslaget går vidare i processen blir det viktigt för vårdnadshavare och skolpersonal att få klara besked om tidplaner, resurser och hur kontinuiteten i stödinsatser ska säkras vid eventuella omstruktureringar.
