Partiinsändare kräver jämlik service mellan stad och landsbygd
I en insändare publicerad i Frilagt den 19 augusti framhäver Liberalerna att kommunen måste sluta centralstyra och i stället fördela resurser mer rättvist mellan centrala Hässleholm och kommunens kransorter. Författaren, Ferid Vänerklint (L) från Tyringe, pekar på flera områden där han anser att kommunens prioriteringar i dag håller tillbaka landsbygdens potential.
Skola, trafik och offentliga miljöer lyfts fram som centrala områden för att skapa verklig valfrihet i boende- och livsval. I texten argumenteras det för att kommunen ska säkerställa kvaliteten i alla skolor och förbättra kollektivtrafiken samt bygga ut cykelvägar så att fler kan pendla till jobb och skola.
”När kommunen säger nej till lokala initiativ – som föräldraföreningens lekpark i Finja med argumentet att det blir ’för mycket gräsklippning’ eller låter Tyrs Hov förfalla – är det ett direkt slöseri med medborgerligt engagemang.”
Insändaren beskriver en bild av att resurser och engagemang i dag koncentreras till stadskärnan, medan kransorterna får mindre stöd. Författaren menar att detta minskar möjligheterna för lokalt företagsamhet och samhällsengagemang att utvecklas.
Förslag och prioriteringar
Författaren föreslår konkret att kommunen ska:
- säkra kvaliteten i alla skolor
- förbättra kollektivtrafiken mellan kransorter och tätorten
- bygga ut cykelvägar för pendlingsmöjligheter
- vårda offentliga miljöer och lokala mötesplatser som simhallar och fritidsgårdar
- underlätta för lokala initiativ i stället för att avråda
Som argument används både rättviseperspektivet — att kommunens kärnuppdrag måste levereras på ett rättvist sätt — och ett tillväxtperspektiv där kransorterna ses som en resurs för kommunens ekonomi och attraktionskraft.
Konsekvenser för Hässleholm
Om kommunen följer de här linjerna skulle det kunna innebära förändringar i hur investerings- och driftbudgetar prioriteras. För kransorterna skulle förbättrad kollektivtrafik och cykelinfrastruktur kunna betyda kortare restider och större arbetsmarknadsområde för boende. För skolor och fritidsverksamhet skulle ett ökat stöd kunna stärka lokala familjers möjlighet att stanna kvar eller flytta till bygden.
Samtidigt berör insändaren en fråga om kommunal styrning och prioritering: vem bestämmer vilka projekt som får stöd och hur vägs lokalt engagemang mot kommunala kostnader? Författaren kritiserar exempel där lokala initiativ stoppats eller inte fått stöd med hänvisning till praktiska hinder, vilket han menar är kortsiktigt och slösaktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Politiska signaler inför valet
Insändarens avslutning är tydlig i sitt politiska syfte: en röst på landsbygden i detta val presenteras som en röst för ett friare, tryggare och mer företagsvänligt Hässleholm där ingen ort lämnas utanför. Texten är en politisk markering från Liberalerna om var de vill lägga fokus i lokalpolitiken framöver.
Hur övriga partier och den styrande majoriteten i kommunen kommer att bemöta kraven återstår att se. Frågor om service i kransorterna, investeringar i infrastruktur och hur kommunen bäst stödjer lokalt engagemang väntas bli centrala i den kommande budget- och valrörelsen.
| Fråga | Föreslagen åtgärd |
|---|---|
| Skolor | Säkra kvalitet i alla skolor |
| Kollektivtrafik | Förbättra förbindelser mellan kransorter och tätort |
| Offentliga miljöer | Vårda fastigheter och hålla igång mötesplatser |
Insändaren publicerades i Frilagt den 19 augusti och är undertecknad av Ferid Vänerklint (L), Tyringe.
