Astma drabbar ungefär var tionde person i Västra Götalands län, men en ny rapport visar att stora delar av patientgruppen inte får den uppföljning och behandling som behövs. Enligt uppgifterna får sju av tio personer med astma inte rätt vård, vilket ökar risken för onödigt lidande, akuta försämringsperioder och högre samhällskostnader.
Brister i uppföljning och behandling
Bakgrunden presenteras i en insändare från Astma- och Allergiförbundet där förbundsordförande Mikaela Odemyr pekar på flera brister i vårdkedjan. Bland huvudpunkterna finns att många patienter inte kallas till årlig kontroll och att gamla recept förnyas utan aktiv bedömning av sjukdomsläget.
"Astma är inte en axelryckning utan en kronisk sjukdom. Det finns enkla metoder för att följa hur patienten mår i sin sjukdom och behandlingar som gör att de flesta kan bli symtomfria."
Insändaren betonar att grundläggande åtgärder — regelbundna kontroller, korrekt inhalationsteknik och individuell behandlingsuppföljning — ofta räcker för att uppnå god symtomkontroll. När sådana rutiner uteblir ökar både risken för permanenta lungskador och behovet av akuta vårdkontakter.
Konsekvenser för patienten och för samhället
Rapporten lyfter även de ekonomiska effekterna av dåligt kontrollerad astma. En person med svårkontrollerad astma beräknas kosta 107 000 kronor per år, medan en person med välkontrollerad astma kostar omkring 17 000 kronor per år. Skillnaden påvisar att bättre vård inte bara gagnar den drabbade utan även minskar belastningen på sjukvården.
| Situation | Årlig kostnad (per person) |
|---|---|
| Välkontrollerad astma | 17 000 kr |
| Mycket dåligt kontrollerad astma | 107 000 kr |
Socialstyrelsens utvärdering, som publicerades tidigare i år, bekräftar problembilden. Endast 49 procent av vuxna med astma har fått regelbunden bedömning av symtomkontroll, och för barn gäller det 57 procent (upp till 18 år). Det innebär att hundratusentals svenskar lever begränsade liv på grund av en sjukdom som i många fall kan kontrolleras bättre.
Varför uteblir kontrollerna?
Insändaren identifierar flera förklaringar: bristande kallelser till årliga kontroller, slentrianmässig förnyelse av recept, otillräcklig undervisning i inhalationsteknik och patienters anpassning till nedsatt funktion — det vill säga att många vänjer sig vid begränsningar och avstår från aktiviteter. Dessa faktorer samverkar och gör att potentiellt behandlingsbara symtom normaliseras istället för att åtgärdas.
- Varannan person enligt rapporten har inte kallats till årlig astmakontroll.
- Gamla recept förnyas utan aktiv behovsbedömning.
- Otillräcklig instruktion i inhalatoranvändning leder till ineffektiv behandling.
Konsekvensen blir att patienter inte får möjlighet att justera sin behandling i takt med förändrade symtom eller livssituation.
Vad innebär detta lokalt i Västra Götaland?
För vårdaktörer i länet betyder resultaten att rutiner för kallelser, uppföljning och utbildning behöver stärkas. För patienterna är budskapet tydligt: årlig kontroll och korrekt användning av läkemedel spelar avgörande roll för livskvalitet och för att undvika akuta försämringar. Det finns färdiga verktyg och behandlingar som kan göra många astmatiker i stort sett symtomfria — problemet är att de inte alltid används.
Att förbättra uppföljningen kan också ge direkta samhällsekonomiska vinster, eftersom kostnaden per patient sjunker markant när astman blir välkontrollerad. Samtidigt krävs organisatoriska förändringar inom primärvården och tydliga rutiner för att säkerställa att varje patient får en individuell bedömning.
Insändaren avslutar med ett konkret krav: de lösningar som finns måste användas. För Västra Götalands län innebär det att pålitliga kallelser, bra patientutbildning och aktiv läkemedelsgenomgång bör prioriteras för att minska såväl lidande som kostnader.
Isabelle Bergman, lokalkorrespondent i Västra Götalands län
