Fjällräven i norra Sverige återhämtar sig, men förlitar sig i hög grad på mänskliga insatser för att överleva. Länsstyrelsen i Västerbotten har under många år arbetat med stödutfodring och inventeringar, och i år har kameror vid lyor visat att flera par i länet fått valpar. Samtidigt avslutas nu ett större nordiskt projekt och ansvariga söker nya finansiärer för att kunna fortsätta arbetet.
Populationen ökar, men sakta
Historiskt har fjällräven varit ett av Sveriges mest sårbara däggdjur. Runt sekelskiftet fanns enligt inventeringar cirka 40–60 individer i Sverige, Norge och Finland tillsammans. Förra året noterades en tydlig uppgång till 526 vuxna djur i de tre länderna. Trots den förbättringen är arten fortfarande klassad som starkt hotad i Sverige och i grannländerna i vissa fall akut hotad.
Varför stödutfodra?
Stödet består bland annat av kompletterande utfodring av rävarna i utvalda områden. Syftet är att trygga födotillgången när smågnagare varierar kraftigt i antal, något som är avgörande för reproduktionsframgången. Länsstyrelsens smågnagarinventering visade förra året på ett gott år för sork och andra gnagare, vilket gynnade rävarna, men tillgången kan svänga kraftigt mellan år.
Ett skifte i rovdjursbilden på fjället försvårar situationen ytterligare. Rödräven har under en längre tid rört sig högre upp i terrängen i takt med mildare vintrar, och på senare tid har även järven börjat utgöra ett problem vid utfodringsplatser och lyor. Naturbevakaren Ulf Eskilsson beskriver att man tvingats förstärka konstruktioner eftersom järven, som tidigare sällan dök upp vid lyorna, nu kan bryta sig in och i värsta fall döda valpar.
"Det går sakta men säkert bättre för fjällräven, men den är helt beroende av våra insatser."
Nordiskt samarbete och nya målsättningar
Sverige, Norge och Finland driver ett gemensamt program med ambitionen att långsiktigt få fjällräven att klara sig utan stöd från människor. I projektet, kallat Felles Fjellrev, ingår inte bara utfodring utan också åtgärder för att koppla samman isolerade populationer och hantera hot relaterade till klimatförändringar och smittspridning. Ett uttalat mål i handlingsplanen är att uppnå minst 2 000 fortplantningsdugliga individer i regionen.
| Period | Uppskattat antal vuxna fjällrävar |
|---|---|
| Runt sekelskiftet | 40–60 |
| Senast rapporterat år | 526 |
| Målsättning (regionalt) | 2 000 |
Vad händer nu i Västerbotten?
Länsstyrelsen i Västerbotten fortsätter med stödutfodring i utvalda fjälltrakter och följer utvecklingen med viltkameror. Flera par i länet har gett valpar under året, vilket är ett positivt tecken, men myndigheten framhåller att insatser måste fortsätta och utvecklas för att säkra arten på sikt. När ett större nordiskt projekt nu upphör söker ansvariga nya finansiärer för att upprätthålla och vidareutveckla arbetet.
Praktiskt innebär det bland annat:
- fortsatt stödutfodring i hotade områden
- förstärkta lyor för att motverka järvsinbrott
- övervakning med viltkameror för att följa reproduktion
- samarbete med Norge och Finland kring länkskapande åtgärder
Utmaningar framåt
De största utmaningarna är knutna till klimatförändringar, som förändrar artfördelning i fjällen, och risken för sjukdomsspridning. Dessa faktorer kompletteras av det faktum att arten fortfarande har ett litet totalbestånd och därmed är sårbar för förändringar i miljön. För att målet med en självförsörjande population på flera tusen individer ska vara realistiskt krävs både långsiktigt stöd, finansiering och fortsatt internationellt samarbete.
Sammanfattningsvis visar nyare inventeringar att fjällräven tagit steg framåt, men att arten fortfarande är starkt beroende av människans insatser för att klara sin reproduktion och överlevnad i norr. Fortsatt stöd och nya finansiärer blir avgörande när ett större projekt nu avslutas.
