Sverigedemokraterna i Region Kalmar län presenterar i ett pressmeddelande två konkreta reformer som partiet menar ska stärka möjligheten att bo, arbeta och bilda familj i länets mindre orter. Förslagen består av en ekonomisk bonus riktad mot offentliganställd personal i glesbygd och ett regionalt stödsystem för landsbygdsskolor.
Bonus ska locka och behålla utbildad personal
Det första förslaget handlar om en så kallad landsbygdsbonus riktad till personer som arbetar inom offentliga verksamheter i glest befolkade kommuner. Modellen går ut på att anställdas studieskulder skrivs ned med en femtedel per år under en period om fem år. Partiet beskriver syftet som att skapa starkare incitament för läkare, sjuksköterskor och annan vårdutbildad personal att välja och stanna kvar på landsbygden.
I pressmeddelandet skriver partiet att personalknapphet i mindre vårdmottagningar ofta leder till argument för vidare centralisering och nedläggningar. Enligt SD ska bonusen bidra till att stärka bemanningen snabbt och därmed säkerställa vården nära invånarna.
"Vi måste ge läkare, sjuksköterskor och andra vårdutbildade starka skäl att välja och stanna kvar på landsbygden. Med en landsbygdsbonus kan vi börja stärka bemanningen direkt och se till att vården verkligen finns nära invånarna." — Anni Juhl Nielsen, andranamn på Sverigedemokraternas regionlista
Regionalt stödsystem för att bevara byskolor
Den andra delen i förslaget gäller skolor på mindre orter. SD föreslår att Region Kalmar län ska upprätta ett regionalt stödsystem som kommuner kan söka medel från för att bevara och utveckla landsbygdsskolor. Regionen ska enligt partiet samordna finansiering från bland annat EU:s strukturfonder och andra landsbygdsprogram.
Partiet lyfter fram skolans roll som mer än en plats för undervisning: den fungerar som en samlingspunkt för föreningsliv och idrott och är viktig för att barnfamiljer ska våga flytta till och stanna kvar på mindre orter. "Landsbygdsskolan är bygdens livsnerv", heter det i pressmeddelandet.
Vad innebär förslagen praktiskt?
SDs förslag omfattar två separata åtgärdspaket med olika inriktning och finansieringskällor. Kortfattat innebär de:
- Landsbygdsbonus: Nedskrivning av studieskulder med 20 procent per år i fem år för offentliganställda på glesbygdsorter.
- Regionalt stödsystem för skolor: En plattform där kommuner kan söka medel, med regionen som samordnare gentemot EU-fonder och andra landsbygdsprogram.
| Åtgärd | Kärnidé |
|---|---|
| Landsbygdsbonus | Skriva ned studieskulder med 20% per år i fem år för offentliganställda |
| Regionalt stödsystem | Samordna finansiering och möjliggöra ansökningar för byskolor |
Reaktioner och möjliga konsekvenser
Förslagen presenterades som regional politik av partiet och väntas nu väcka debatt i regionens politiska forum. Huvudfrågorna som kommer att behöva klarläggas är finansiering, målgrupp och kriterier för vilka orter och skolor som kan få stöd, samt vilken effekt en studieskuldsnedskrivning skulle ha på arbetsmarknaden för vård- och skolpersonal i länet.
Ett konkret problem som SD nämner är svårigheten att rekrytera och behålla utbildad personal på mindre orter, vilket i sin tur kan användas som ett skäl för att centralisera verksamheter. Genom att erbjuda ekonomiska incitament hoppas partiet att denna negativa spiral ska brytas.
Vad händer nu?
Förslaget är i nuläget ett partipolitiskt initiativ och behöver prövas i regionfullmäktige för att få genomslag i praktisk politik. Om frågorna tas upp i beredningar och nämnder kommer kostnadsberäkningar och detaljförslag att krävas, särskilt för den föreslagna nedskrivningen av studieskulder.
Regioninvånare och kommunrepresentanter i Kalmar län får nu möjlighet att följa hur partierna ställer sig till förslaget i den fortsatta regiondebatten inför kommande politiska beslut.
Oscar Lindgren
Lokalkorrespondent i Kalmar län
