En ny studie där barnmorskor och kvinnor med utländsk bakgrund tillsammans utvecklade informationsmaterial och rutiner för preventivmedelsrådgivning efter förlossning visar på både möjligheter och begränsningar i att nå en mer jämlik eftervård. Totalt följdes omkring 14 000 kvinnor upp vid eftervårdsbesöket 16 veckor efter förlossningen.
Fler valde effektiva metoder — men ökningen var ojämn
På mottagningar som arbetade med det nya upplägget ökade andelen kvinnor som valde en effektiv preventivmetod från cirka 45 procent till ungefär 49 procent. Ökningen var tydligast bland kvinnor födda i Sverige, medan förändringen bland utrikesfödda kvinnor var begränsad. För Region Jönköpings län noterade forskarna däremot att andelen utrikesfödda kvinnor som valde en effektiv metod ökade, även om studien beskriver skillnader mellan regionerna.
"Vi ville utveckla rådgivningen tillsammans med de kvinnor som berörs. Det gav oss en bättre förståelse för vilka hinder som finns och hur rådgivning kan utformas så att fler kvinnor kan ta del av det," sade Helena Kilander, docent och forskare vid Hälsohögskolan vid Jönköping University.
Varför når inte förändring alla grupper lika bra?
Tidigare forskning pekar på att utrikesfödda kvinnor i större utsträckning möter hinder i kontakten med vården och får mindre stöd kring preventivmetoder efter en förlossning. I studien framhålls faktorer som språksvårigheter och problem att hitta rätt i vårdsystemet som möjliga orsaker. Det innebär att information och rutiner som fungerar väl för en del kvinnor inte automatiskt når andra.
För att komma till rätta med dessa skillnader prövar projektet bland annat:
- utvecklat informationsmaterial om preventivmetoder
- ny organiserad rutin för rådgivning om preventivmedel efter förlossning
- samarbete mellan barnmorskor och utrikesfödda kvinnor för att anpassa kommunikationen
Praktisk betydelse för vårdpersonal och patienter
Resultaten visar att förändrade arbetssätt kan leda till fler val av säkra preventivmetoder, men också att insatser behöver vara målgruppsanpassade för att bli jämlika. För barnmorskemottagningar innebär det ett behov av att granska hur informationen når fram till dem som har annat modersmål eller andra förutsättningar att använda vården.
Att erbjuda tolktjänster, lättläst material eller fler uppföljande kontakter efter förlossningen kan vara konkreta åtgärder. Studien betonar vikten av att involvera dem som berörs i utformningen av material och rutiner för att undvika antaganden om vad som fungerar.
Data i korthet
| Indikator | Före | Efter |
|---|---|---|
| Andel som valde effektiv preventivmetod | ~ 45 % | ~ 49 % |
Studien visar också att utfallen skiljde sig mellan Region Stockholm, Västra Götalandsregionen och Region Jönköpings län. I Jönköpings län rapporterades en ökning även bland utrikesfödda kvinnor, men studien var inte entydig i vilka konkreta faktorer som förklarar regionala skillnader.
Vad säger detta för framtiden?
Att involvera användarna i utveckling av vårdtjänster framstår som en framgångsfaktor. Samtidigt visar resultaten att insatser behöver skräddarsys för att nå dem som hittills i mindre utsträckning erbjudits och tagit del av rådgivning och recept. För beslutsfattare och chefer inom mödrahälsovården innebär det en utmaning att både systematisera förbättringsarbete och se till att det anpassas efter lokala behov.
För nyblivna föräldrar innebär bättre rådgivning efter förlossningen att fler kan få stöd att välja säkra preventivmetoder i ett skede då återgraviditet kan medföra risker. Fortsatt uppföljning och mer detaljerad analys av vilka insatser som fungerar för olika grupper behövs för att öka jämlikheten i mödra- och eftervården.
Emma Gustafsson
Lokalkorrespondent i Jönköpings län
