Stark oro bland tjänstemän – samtidigt en ojämn beredskap
En ny rapport från TCO kartlägger hur klimatrisker och kommunal beredskap uppfattas i Sverige. I en Novusundersökning uppger 91 procent av yrkesverksamma tjänstemän att de oroar sig i någon grad för att klimatförändringarna ska leda till extremväder och naturolyckor i Sverige redan i år. Samtidigt svarar 55 procent att de tror att den egna kommunen är ganska eller mycket dåligt rustad för att hantera klimatrelaterade händelser.
Örebro län: översvämningar och störningar i fokus
Rapportens genomgång av länen visar att Örebro län har en särskild riskbild där översvämningar, skyfall och störningar i vatten- och transportsystem pekas ut som centrala hot. Örebro tätort benämns specifikt som ett område med betydande översvämningsrisk. Länsstyrelsen i Örebro framhåller att klimatanpassning behöver integreras i samhällsplaneringen för att minska sårbarheten inför både vattenrelaterade händelser och värmeböljor.
Skillnader mellan kommuner i länet
TCO:s analys visar ett tydligt glapp mellan identifierade risker och det faktiska klimatanpassningsarbetet i kommunerna. Örebro kommun lyfts fram som relativt långt framme i arbetet, medan Kumla och Degerfors får betydligt lägre poäng i den kartläggning som rapporten bygger på (Svensk Försäkring/IVL).
- Örebro kommun: relativt långt i klimatanpassningsarbetet
- Kumla: lägre poäng i kartläggningen
- Degerfors: lägre poäng i kartläggningen
"Klimatriskerna har blivit politikens blinda fläck... Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen," säger Therese Svanström, ordförande för TCO.
Konsekvenserna för lokalsamhället
Att Örebro tätort pekas ut som särskilt utsatt innebär praktiska konsekvenser för planering och infrastruktur. Störningar i vatten- och transportsystem kan drabba både företag och boende och försvåra leveranser, kollektivtrafik och räddningstjänstinsatser vid extrema händelser. Rapporten påtalar också risk för ras och skred, värmeböljor samt vattenbrist, vilket kräver fler insatser än enskilda åtgärder vid krissituationer.
Vad behöver göras lokalt?
Länsstyrelsen i Örebro betonar att klimatanpassning måste bli en integrerad del av samhällsplaneringen. Det innebär bland annat att:
- riskanalyser och översvämningskartor uppdateras och används i planprocesser,
- dagvattenhantering och gröna lösningar införs i stadsplanering,
- kritisk infrastruktur ses över för att minska sårbarhet vid avbrott i vattenförsörjning och transporter.
Sårbarhetsbilden kräver politisk och administrativ kraftsamling
TCO:s rapport drar slutsatsen att kännedomen om riskerna inte räcker; åtgärder måste följas av politisk prioritering och resurser. För Örebro län innebär det en pratisk uppmaning: att de kommuner som ligger efter behöver öka tempot i klimatanpassningsarbetet för att möta de identifierade hoten. Rapportens undersökning visar också att många invånare och yrkesverksamma saknar förtroende för att detta sker tillräckligt snabbt.
| Nyckeltal | Andel |
|---|---|
| Tjänstemän som oroar sig för extremväder | 91% |
| Tjänstemän som bedömer sin kommun som dåligt rustad | 55% |
Rapporten Klimatrisker hotar Sveriges beredskap publicerades av TCO den 25 augusti 2026. Den pekar på behovet av både nationell styrning och lokala satsningar för att minska risken för allvarliga konsekvenser vid extremväder. I Örebro län är utmaningarna tydliga: riskerna finns dokumenterade, men förmågan att hantera dem skiljer sig mellan kommunerna.
