Västernorrlands län står inför ökade påfrestningar från extremväder samtidigt som många kommuner saknar tillräckliga resurser för att anpassa sig. Det framgår av en rapport från TCO, som baserar delar av sina slutsatser på en Novusundersökning bland yrkesverksamma tjänstemän och en genomgång av länsstyrelsernas analyser.
Stark oro bland tjänstemän
I Novusundersökningen anger 91 procent av de tillfrågade tjänstemännen att de i någon grad oroar sig för att klimatförändringar redan i år ska leda till extremväder och naturolyckor i Sverige. Samtidigt uppger 55 procent att de bedömer sin hemkommun som "ganska" eller "mycket" dåligt rustad för att hantera klimatrelaterade händelser.
"Klimatriskerna har blivit politikens blinda fläck, trots sommarens torka och bränder i Europa som visat hur katastrofala följderna kan bli. Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron," säger Therese Svanström, ordförande för TCO.
Risker i länet: var finns utsattheten?
Enligt rapporten pekas flera typer av översvämningsrisker ut för Västernorrland: flodöversvämningar, skyfall och kustöversvämningar. Sundsvall nämns särskilt som ett område med betydande risk för översvämning, och bedömningen är att klimatförändringarna kan förstärka dessa hot.
Lokal kartläggning visar att kommunernas arbete med klimatanpassning varierar i länet. Härnösand bedöms ha kommit relativt långt i sitt arbete, medan Sollefteå och Timrå fått betydligt lägre poäng i den analys som använts i rapporten.
- Sundsvall: utpekat som särskilt översvämningskänsligt.
- Härnösand: relativt avancerat klimatanpassningsarbete.
- Sollefteå och Timrå: lägre poäng i kartläggningen.
Kommuner efterfrågar stöd
Länsstyrelsen i Västernorrland framhåller i rapporten att klimatanpassning är en central del i arbetet för att stärka länets robusthet. Samtidigt rapporteras att flera kommuner behöver mer resurser, vägledning och stöd för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder.
Konsekvenserna av bristande anpassning är breda: extremväder kan påverka människor, företag och samhällsviktiga funktioner. Rapporten varnar därför för att nuvarande beredskap inte är tillräcklig för att möta de ökade riskerna.
Överblick över nyckeltal
| Nyckelpunkt | Värde |
|---|---|
| Tjänstemän oroar sig för extremväder | 91 % |
| Anser kommunen dåligt rustad | 55 % |
Vad betyder det lokalt?
För invånare och företag i Västernorrland innebär resultaten att det finns en konkret risk för att lokala samhällsstrukturer kan komma under tryck vid kraftiga regn, stigande havsnivåer eller snabba insatser som krävs kring flödeshantering. För kommunerna innebär det prioriteringar i planering, investeringar och eventuellt behov av extern expertis och ekonomiskt stöd.
Rapporten från TCO lyfter fram ett gap mellan identifierade risker och det faktiska arbetet med att anpassa kommuner. Det är en observation som kräver både politiska beslut och praktisk återkoppling i kommunala planprocesser för att minska sårbarheten.
Fortsatta steg för länet kan bli att kartlägga utsatta områden mer i detalj, säkra finansiering för åtgärder och tydliggöra ansvarsfördelning mellan kommuner och länsstyrelse. I väntan på sådana åtgärder kvarstår en utbredd oro bland de som arbetar i den offentliga sektorn för att samhället inte är tillräckligt förberett.
