Kalmar län — Viltförvaltningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar uppmanar till ett intensivare jaktarbete på dovhjort och mufflonfår, i första hand i de områden där beståndet är särskilt tätt. Beskedet kommer i delegationen årliga uppföljning av den regionala förvaltningsplanen för klövvilt.
Motiv: skador på grödor, skog och ökad trafikrisk
Enligt Länsstyrelsen bedöms ett ökat jakttryck behövas för att begränsa skador på lant- och skogsbruk som kan uppstå när dovhjortsstammar blir för stora. Dessutom nämns en ökad risk för trafikolyckor och problem i trädgårdar och på kyrkogårdar när djurtätheten är hög.
Delegationen pekar särskilt ut Västerviks, Oskarshamns och Mönsterås kommuner som områden där jakten behöver utökas. Jakten bör i första hand bedrivas under den allmänna jakttiden, som anges till september–mars.
“Utifrån uppföljning ser Viltförvaltningsdelegationen ett behov av utökad jakt på dovhjort och mufflonfår i områden med hög täthet av dovhjort samt förekomst av mufflonfår. Detta främst för att minska skadorna på lant- och skogsbruk,”
Orden tillskrivs Allan Widman, landshövding i Kalmar län och ordförande i Viltförvaltningsdelegationen, enligt Länsstyrelsens meddelande.
Mufflonfåret: främmande art med särskilda problem
Länsstyrelsen pekar ut mufflonfåret som en främmande art som inte bör finnas frilevande i Sverige. Delegationen lyfter fram flera problem kopplade till mufflon:
- Konkurrens med inhemskt klövvilt om fodertillgång.
- Ökat betestryck i känsliga områden.
- Risk för korsning med tamfår och spridning av sjukdomar och parasiter.
Mot den bakgrunden uppmanas både jägare och lokala aktörer till ökad insats och samverkan för att hantera förekomsten.
Praktisk vägledning och lokalt samarbete
Delegationen efterlyser lokal dialog och samverkan för att uppnå bästa resultat. Länsstyrelsen uppmanar markägare, jaktlag och kommuner att samordna insatser där bestånden är täta.
Det framgår av uppföljningen att jakten i första hand ska ske under den ordinarie jakttiden, det vill säga september–mars. Detta är den tidsperiod som anges som prioriterad för att reglera bestånden.
| Aspekt | Rekommendation |
|---|---|
| Prioriterade kommuner | Västervik, Oskarshamn, Mönsterås |
| Tidsperiod för jakt | September–mars (allmän jakttid) |
| Mål | Minska skador på lant- och skogsbruk, trafikrisk och spridning av sjukdomar |
Vad betyder beslutet lokalt?
För lantbrukare och skogsägare i berörda kommuner innebär rekommendationen att det kan bli lättare att få stöd till förebyggande åtgärder och att det förväntas ett större jakttryck i närområdet. För jägare innebär det en uppmaning att delta i samordnade insatser för att påverka beståndsstorleken.
Kommunerna i fråga kan behöva intensifiera informationsinsatser riktade till allmänheten, särskilt där ökad trafikrisk nämns. Trafikverk och polis är inte direkt nämnda i Länsstyrelsens pressmeddelande, men aktörer med ansvar för trafiksäkerhet bör enligt delegationen vara vaksamma där dovhjortsbestånden ökar.
Samverkan viktig för effekt
Delegationen understryker att jaktinsatserna bör planeras lokalt. Klart är att enbart individuell jaktinsats sällan räcker där populationerna är täta; planerade, samordnade jaktåtgärder tillsammans med markägares åtgärder ger större effekt.
Det är också tydligt att mufflonfåret behandlas annorlunda än dovhjorten – eftersom mufflon är en introducerad art finns en uttryckt önskan att begränsa eller eliminera frilevande populationer för att skydda inhemska viltarter och tamfår.
Ytterligare detaljer om hur Länsstyrelsen avser att följa upp jakten och eventuella stödinsatser kommer sannolikt i kommande meddelanden från myndigheten. Fram tills dess uppmanas lokala aktörer att inleda dialog och planering inför höstens och vinterns jaktsäsong.
