Storskalig återställning i flera delar av länet
Länsstyrelsen Västerbotten genomför under 2026 våtmarksrestaureringar i omkring 30 områden i länet. Totalt planeras att mellan två och tre mil diken ska läggas igen på myrar och andra våtmarker, enligt en pressinformation från myndigheten. Arbetet sker i flera kommuner och i naturskyddade områden.
Återställningen sker på platser där dikning tidigare gjort marken torrare för att ge utrymme för skogs- och jordbruksproduktion. Genom att stoppa de gamla dikena återställs våtmarkernas naturliga vattennivåer, vilket i sin tur påverkar både biologisk mångfald och hydrologi i landskapet.
Var arbetet utförs
Åtgärderna finns utspridda i länets olika delar. Bland kommunerna och platserna som nämns finns Dorotea (Oxfjället, Stor-Jenmyran, Blaikfjället), Storuman (Tjickuträskbäcken), Umeå (Ängsbacka, Hålvattsmyrorna, Rengårdsberget med flera), Lycksele (Dakota, Lidmyran), Bjurholm (Tribladtjärn, Sörforsskogen), Åsele (Vackerkullen, Björnlandets nationalpark), Skellefteå (Blylodmyran, Hornsmyran), Vindeln (Hälltjärnberget, Bränntjälen med flera) och Robertsfors (Hertsänger).
| Kommun | Exempel på områden |
|---|---|
| Dorotea | Oxfjället, Stor-Jenmyran, Blaikfjället |
| Storuman | Tjickuträskbäcken |
| Umeå | Ängsbacka, Hålvattsmyrorna, Rengårdsberget |
| Lycksele | Dakota, Lidmyran, Kallkälltegen |
| Bjurholm | Tribladtjärn, Sörforsskogen, Flinktorpet |
| Åsele | Vackerkullen, Björnlandets nationalpark |
| Skellefteå | Blylodmyran, Hornsmyran |
| Vindeln | Hälltjärnberget, Bränntjälen, Lillberget |
| Robertsfors | Hertsånger |
Varför dikens stängning görs
I många fall dikades våtmarker bort under 1800- och 1900-talens jord- och skogsbruksexpansion. De grävda diken transporterar bort vatten och bidrar till att myrar torkar ut, vilket gör att dessa torvmarker börjar läcka koldioxid i stället för att binda kol.
– Att restaurera våtmarker genom att gräva igen diken är en effektiv form av naturvård som gynnar många djur- och växtarter, säger Henrik Sporrong på Länsstyrelsen Västerbotten.
Enligt Länsstyrelsen medför återställning flera positiva effekter: ett jämnare vattenflöde, förbättrad vattenkvalitet, ökat grundvatten och ökad kolbindning i marken. Dessutom skapas bättre livsmiljöer för många växter, insekter och fågelarter.
Samarbeten och kompletterande åtgärder
Flera restaureringar genomförs i samverkan med markägare och andra aktörer, däribland Sveaskog, SCA Skog och Statens fastighetsverk. I vissa naturreservat görs kompletterande insatser som byggande av ytterligare dämmen eller åtgärder för att öppna upp skogsbeståndet, till exempel ringbarkning av träd i redan restaurerade områden.
Arbeten planeras även som förberedelser eller kompletteringar i naturreservat som Tjärnbergsheden, Jättungsmyran, Stora Orrberget, Ström, Torsmyran, Ytter-Gravaberget och Långträsk, enligt Länsstyrelsens uppräkning.
Praktiska effekter för människor och samhälle
Återställning av våtmarker har inte bara ekologiska fördelar. Genom att hålla kvar vatten i landskapet minskar risken för både extrem torka och plötsliga översvämningar i närområden. För jord- och skogsbruk samt samhällen intill vattendrag kan detta innebära större stabilitet i vattenförsörjning och minskad erosions- och näringsbelastning nedströms.
- Antal områden: cirka 30
- Längd igenlagda diken: mellan 2 och 3 mil (20–30 km)
- Huvudsakliga effekter: ökad biologisk mångfald, bättre vattenkvalitet, ökat grundvatten och kolbindning
Arbetet med våtmarksrestaureringar i Västerbotten visar på en växande satsning för att återställa naturliga processer i landskapet. Insatserna förväntas löpa över säsongen och kompletteras där det behövs för att skapa både ekologiskt och samhälleligt värde.
