Region Västerbotten betalade under första halvåret 2026 totalt 126 miljoner kronor för inhyrd vårdpersonal. Det framgår av siffror från Sveriges kommuner och regioner (SKR) som visar att kostnaderna för hyrbemanning fortsätter att minska, men i en avtagande takt jämfört med tidigare år.
Små förändringar – och fortsatt hög merkostnad
Jämfört med motsvarande period 2025 minskade kostnaderna i Region Västerbotten med omkring 1 miljon kronor, vilket motsvarar ungefär 1 procent. Samtidigt uppgår hyrpersonalens merkostnad i regionen till cirka 63 miljoner kronor jämfört med om de tjänsterna bemannats med egen personal.
På riksnivå visar SKR:s sammanställning att regionernas totala kostnader för hyrbemanning sjönk med 2,6 procent för första halvåret 2026 jämfört med första halvåret 2025, motsvarande cirka 62 miljoner kronor. SKR menar att detta indikerar att regionerna i stor utsträckning hittat ett nytt normalläge i användningen av hyrbemanning.
Vad förändras i bemanningen?
Enligt Region Västerbottens företrädare ses en minskning av inhyrda läkare inom sjukhusvården, medan efterfrågan på inhyrd personal i primärvården har ökat något. Regionen använder också färre inhyrda sjuksköterskor – främst inom primärvården.
"Det går i en lägre takt nu än när vi inledde det här arbetet för ett par år sedan. Vi ser att kostnader för inhyrda läkare har minskat inom sjukhusvården men att de har ökat något inom primärvården. Vi använder samtidigt färre inhyrda sjuksköterskor och då främst inom primärvården," säger Isabell Zemrén, områdeschef för Närsjukvård södra Lappland och ledare för regionens referensgrupp för arbetet med att minska hyrbemanningen.
Prisökningar påverkar bilden
Samtidigt som volymerna av hyrpersonal minskat, har priserna för hyrbemanning stigit. Mellan 2025 och 2026 ökade priserna med 4,1 procent som en följd av indexuppräkningar, vilket påverkar den sammanlagda kostnadsbilden och minskar effekten av färre inhopp.
Målet inför 2027 – och hur långt är det kvar?
Region Västerbottens mål är att kostnaden för hyrpersonal ska uppgå till högst 2 procent av regionens egna personalkostnader år 2027. Efter första halvåret 2026 ligger andelen på 3,5 procent, vilket visar att ytterligare insatser krävs för att nå målet.
Regionens policy är att hyrbemanning ska användas endast vid tillfälliga arbetstoppar och vakanser när andra alternativ inte är möjliga. Fortsatta åtgärder för att minska beroendet av inhyrd personal beskrivs som prioriterade.
Vad betyder detta för vården i praktiken?
- Minskad användning av inhyrda läkare i sjukhusvården kan bidra till större kontinuitet i patientvården.
- Ökad inhyrning i primärvården pekar på kvarstående rekryteringsutmaningar ute i vårdcentralerna.
- Prisuppräkningar för hyrpersonal gör att även en minskad volym inte nödvändigtvis ger proportionellt lägre kostnader.
Tabell: Nyckeltal, första halvåret 2026
| Nyckeltal | Belopp/Andel |
|---|---|
| Totalt köpta hyrpersonal | 126 miljoner kr |
| Merkostnad jämfört med egen personal | 63 miljoner kr |
| Förändring jämfört med H1 2025 | -1 miljon kr (-1 %) |
| Andel av egna personalkostnader | 3,5 % (mål: 2 % år 2027) |
| Prisökning hyrbemanning 2025–2026 | +4,1 % |
Sammanfattningsvis visar statistiken att Region Västerbotten rört sig i riktning mot minskad beroende av hyrpersonal, men att utvecklingen nu mattas av. Fortsatta organisatoriska insatser och rekryteringsstrategier krävs för att nå det uppsatta målet inför 2027, inte minst med tanke på prisutvecklingen för inhyrd personal.
Analysen från SKR antyder också att regionerna generellt kan ha nått ett nytt jämviktsläge i hur hyrbemanning används – en utveckling som får betydelse för både budgetplanering och hur vården organiseras framöver.
