Kalmar län — Viltförvaltningsdelegationen i länet slår nu larm om behovet av ökad jakt på dovhjort och mufflonfår i områden med hög viltpopulation. Delegationen presenterade sin årliga uppföljning av den regionala förvaltningsplanen för klövvilt den 7 september 2026 och pekar på att tät population av dovhjort orsakar ökade skador i jordbruk, skogsbruk och trafik.
Lokala problemområden pekas ut
I uppföljningen framhålls särskilt att vissa delar av länet har mycket täta populationer av dovhjort. Det ger inte bara ökade skador på grödor och skog utan bidrar också till fler trafikolyckor och störningar i tätorter, exempelvis i trädgårdar och på kyrkogårdar. Delegationens ordförande, landshövding Allan Widman, säger att jakten behöver öka lokalt.
"Utifrån uppföljning ser Viltförvaltningsdelegationen ett behov av utökad jakt på dovhjort och mufflonfår i områden med hög täthet av dovhjort samt förekomst av mufflonfår. Detta främst för att minska skadorna på lant- och skogsbruk," säger Allan Widman.
Delegationen nämner särskilt Västerviks, Oskarshamns och Mönsterås kommuner som områden där jakttrycket behöver öka för att minska den lokala skadebilden.
Jakttider och undantag
För dovhjort rekommenderar delegationen att jakten i första hand bedrivs under den allmänna jakttiden, det vill säga från september till mars. Det finns också möjlighet till skyddsjakt under särskilda omständigheter — till exempel skyddsjakt på årskalv mellan 1 juli och 15 april om skador på oskördad gröda förebyggs.
För mufflonfår är situationen annorlunda eftersom arten betraktas som främmande och oönskad i frihet. Därför finns jakttid året runt för mufflonfår, något som Delegationen poängterar i sin uppföljning. Mufflonbeståndet i länet härstammar troligen från illegala utsättningar eller rymningar från vilthägn, enligt rapporten.
| Arttyp | Rekommenderad jakttid | Kommentar |
|---|---|---|
| Dovhjort | September–mars (allmän jakttid) | Skyddsjakt på årskalv möjlig 1 juli–15 april vid oskördad gröda |
| Mufflonfår | Året runt | Främmande art — fritt jagbar för att minska population |
Syftet med planen och konsekvenser
Den regionala förvaltningsplanens övergripande målsättning är att skapa balans mellan populationer av klövvilt och länets betesresurser, samtidigt som skador i skog, jordbruk och i trafiken ska förebyggas. Delegationen framhåller att tät stamnivå också ger ökad konkurrens mellan arter och större risker för ekologisk påverkan.
I praktiken innebär Delegationens rekommendationer att viltförvaltare, länets jägareföreningar och markägare uppmanas att samordna jakten för att särskilt i de utsatta kommunerna få ner bestånden till mer hanterbara nivåer. I Västerviks kommun har länsstyrelsen redan fattat beslut om ytterligare utökade möjligheter till skyddsjakt.
Vad innebär det för jägare och allmänhet?
- Jägare uppmanas att följa de rekommenderade jakttiderna och att rapportera avskjutning enligt gällande regler.
- Markägare som drabbas av viltsskador kan i vissa fall ansöka om skyddsjakt eller ersättning enligt gällande ordning.
- Allmänheten bör vara vaksam i trafiken, särskilt i områden med känd hög täthet av dovhjort.
Den här uppföljningen från Viltförvaltningsdelegationen blir en vägledning för kommande jaktsäsonger i länet och kan också leda till fler lokala beslut om skyddsjakt och andra åtgärder för att dämpa skadorna. För de boende i de berörda kommunerna handlar det om både trygghet i vardagen och minskade ekonomiska förluster för bönder och skogsägare.
Rapportens rekommendationer är rådgivande men signalerar att länsstyrelsen och lokala jaktorganisationer behöver skärpa insatserna för att få kontroll på de tätare vildpopulationerna.
