Kalmar län står inför en rad utmaningar där förändrade vädermönster och störningar i internationell handel ställer krav på ett mer robust livsmedelssystem. Organisationen KRAV pekar nu på att en större andel ekologisk odling och djurhållning är en viktig pusselbit för att stärka både den lokala biologiska mångfalden och livsmedelsberedskapen.
Nuvarande nivåer och föreslagna mål
Enligt KRAV användes 9 procent av jordbruksmarken i Kalmar län för ekologisk odling och bete under 2025. Andelen kor och får som hölls ekologiskt låg samma år på 7 procent. Organisationen vill se tydliga nationella mål för att accelerera omställningen.
"Sverige behöver tydliga och mätbara mål för att öka andelen ekologiskt. KRAV vill vi se mål om minst 25 procent ekologisk jordbruksmark och 60 procent ekologiska livsmedel i offentliga kök till 2030."
Förslaget innebär alltså avsevärt högre andelar jämfört med dagens nivåer. Enligt KRAV skulle sådana mål ge lantbrukare bättre förutsättningar att investera på lång sikt och därigenom minska sårbarheten i produktionen.
Varför ekologiskt enligt KRAV
I argumentationen pekas flera positiva effekter ut. Ekologiska gårdar arbetar ofta med integrerade kretslopp där växtodling och djurhållning samverkar. Istället för konstgödsel och syntetiska bekämpningsmedel används stallgödsel, varierad växtföljd och mekaniska metoder för ogräsbekämpning. Det beskrivs som en väg att reducera beroendet av importerade insatsvaror och därmed öka motståndskraften vid störningar i handelsflöden.
Vidare lyfts kopplingen till biologisk mångfald. Med fler betesdjur i landskapet följer ofta en ökad förekomst av vilda växter, insekter och fåglar, vilket kan göra ekosystemen bättre rustade inför extrema väderhändelser.
Handlingsutrymme för offentlig sektor
KRAV framhåller också att kommuner och andra offentliga aktörer har stora möjligheter att driva omställningen genom upphandlingar. Genom att efterfråga fler ekologiska råvaror i skolor, äldreomsorg och andra storkök kan efterfrågan öka, vilket i sin tur ger lantbrukare trygghet att göra investeringar som krävs för omställning.
- Nuvarande nivå: 9 procent ekologisk jordbruksmark (2025)
- Nuvarande nivå: 7 procent ekologiskt hållna kor och får (2025)
- KRAV:s mål: minst 25 procent ekologisk jordbruksmark till 2030
- KRAV:s mål: 60 procent ekologiska livsmedel i offentliga kök till 2030
Vad betyder det för Kalmar län?
För lantbrukare i länet kan skarpa, långsiktiga mål innebära större investeringsvilja och möjlighet att planera om verksamheten. För kommuner handlar det om politiska prioriteringar i upphandlingspolicyer och budgetbeslut. För konsumenter är budskapet att aktiva val i butik och i offentliga måltider bidrar till en större förutsägbarhet i livsmedelsproduktionen.
Samtidigt innebär omställningen praktiska utmaningar: ändrad växtföljd, ny kunskap om gödsling och bekämpningsfria metoder, och eventuellt inledande kostnader för maskiner och investeringar. KRAV lyfter vikten av att lantbrukarna får tid och stöd för att genomföra förändringar utan att riskera gårdarnas ekonomi.
Fortsatt lokal diskussion
Debatten om ekologisk produktion är redan igång i flera delar av länet. Många lantbrukarorganisationer, kommunala kostchefer och naturvårdsintressen deltar i samtalen om hur Kalmar län bäst ska kombinera produktion, miljöhänsyn och beredskap. Om målen som KRAV föreslår skulle antas nationellt följer en konkret omställningsplan som också måste anpassas till lokala förhållanden i vårt län.
| År | Ekologisk jordbruksmark (Kalmar län) | Ekologiska kor/får |
|---|---|---|
| 2025 | 9 % | 7 % |
| Mål 2030 (KRAV) | 25 % |
Övergången till ett mer ekologiskt jordbruk i länet berör många sektorer och kräver samarbete mellan lantbrukare, politiker och offentlig upphandling. Diskussionen om mål och tidshorisont väntas fortsätta under kommande månader, både lokalt och nationellt.
Oscar Lindgren, Lokalkorrespondent i Kalmar län
